Fru talman! Det kommer att bli en mycket intressant valrörelse. Om man lyssnar på de olika siffrorna menar Miljöpartiet att det handlar om 28 kronor per bondgård. Om man tittar på det sammantaget per producerande enhet är det ungefär 300 eller 400 miljoner kronor om året. Det är sammanlagt ungefär 1 miljard. Det beror på hur man vill visa vad skatten egentligen gör. Jag kan konstatera att när den miljöstyrande verkan är borta är skatten ganska meningslös. Det som har hänt nu är att kostnaderna har ökat mycket mer.
Vi kan tala lite om den ekologiska odlingen. Den är oerhört intressant. Vi har förstärkt miljöersättningen för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet med ungefär 60 miljoner kronor per år. Målet om att 20 procent av jordbruksmarken ska vara i certifierad ekologisk produktion ligger fast.
Det har funnits 16 miljoner som har gått till marknadsfrämjande insatser. Men där har livsmedelsproducenterna spöat regeringen ganska rejält och lägger mycket mer pengar på att marknadsföra ekologiska produkter. Det tycker vi är bra. Ungefär 8 miljoner kronor är i dag öronmärkta för ekologiska satsningar. Jag tycker att det är rätt att minska de pengarna. Där går marknaden in och gör ett alldeles utmärkt jobb som är mycket tuffare och bättre.
Däremot delar jag Tina Ehns inställning när det gäller kretsloppen. Jag tror att vi allihop kan bli mycket bättre på att arbeta med kretslopp och att återföra näringsämnen. Första steget är väl att det har blivit så fantastiskt dyrt med fosfor. Det kommer att ställa nya krav.
Men det är inte bara kostnaden som styr. Det som också är viktigt är att man får nya sätt att arbeta, kunskap och forskning. Vi har aldrig tidigare lagt mer pengar på forskning. Vi har också tagit ett rejält tag i kunskapsdelen som är skola, högskola och högre utbildning. Jag har fullt förtroende för regeringen.