Herr talman! I betänkandet KU21 behandlas yr-
kanden i 22 motioner på en rad olika ämnesområden.
Jag kommer i mitt inlägg i huvudsak att kommentera
några av de punkter där utskottet inte är helt enigt. Jag
yrkar redan nu bifall till utskottets hemställan i dess
helhet samt avslag på samtliga motioner och reserva-
tioner.
Frågan om ombudsmannaorganisationen behand-
lades av KU så sent som våren 1997. Vi står där fast
vid det som då beslöts i denna fråga. Vi anser att JO:s
särställning skall behållas. Vad gäller KO, JämO, DO,
BO och HO har KU tidigare uttalat att det kan finnas
anledning att diskutera dessa ombudsmannaorgan
samt uttalat farhågor för organisationernas uttunning
och att det kan bli oklarheter för medborgarna när det
gäller att hitta rätt bland dessa olika ombudsmän.
Under hösten har presenterats tre olika betänkan-
den som berör denna fråga. Det är betänkanden från
EDA, SEDA och FUDA. De nämnda förslagen bereds
för närvarande av regeringen. Utskottet förutsätter att
regeringen prövar ombudsmannaorganisationens
verksamhet. Med hänvisning till nämnda betänkanden
finns nu ett konkret skäl för regeringen att se över de
under regeringen lydande ombudsmannaorganen.
I betänkandena från EDA, SEDA och FUDA
framkommer synpunkter som belyser att det finns
brist på resurser och en uttunning. Med tanke på vad
KU tidigare framfört och med signaler som finns
förutsätter vi att det finns anledning för regeringen att
se över den här frågan utan att vi behöver skriva det
på näsan på den.
Det finns en reservation om en fråga som inte har
nämnts. Det gäller den alkoholfria representationen.
Motionen tar upp frågan att man skulle ha ett absolut
förbud när det gäller riksdagen och i övrigt ha en
rekommendation om återhållsamhet när det gäller
statliga och kommunala bolag, myndigheter och för-
valtningar.
Socialutskottet har tidigare haft den frågan uppe
och sagt att man förutsätter att det sker en restriktiv
och återhållsam tillämpning när det gäller de här
frågorna. Konstitutionsutskottet har tagit upp frågan
sedan långt tillbaka i tiden. Det har säkerligen alltid
tagit upp den. Men som framgår av handlingarna har
man behandlat frågan år 1992, 1993, 1994, 1995,
1996 och 1997. Utskottet har då instämt i det som
socialutskottet tidigare har sagt. Utskottet gör så lika-
ledes år 1998.
När det gäller arvoden finns det två likalydande
motioner av samma motionär. Utskottets uppfattning
är därvidlag, och där delar vi reservanternas uppfatt-
ning, att man inte bara som sägs i motionen kan be-
ställa en utredning med syfte att det skall skäras 25 %
rakt över. Det är inte rimligt. Utskottet menar att
arvodena skall sättas i relation till kompetenskrav,
arbetsinsats samt möjligheter att rekrytera kompetent
personal.
Skäligheten måste alltså bedömas från fall till fall.
Vi utgår från att statliga myndigheter och företag som
helt eller delvis ägs av staten noga prövar arvodsnivå-
erna så att dessa inte framstår som oskäliga. Jag tror
att den uppmärksamhet som har visats den här frågan
inte minst från KU:s sida borde ge den signal att man
är observant därvidlag.
Det råder inga delade meningar om IT-frågornas
snabbt ökande betydelse. Det belyses inte minst av
den stora aktivitet initierad bl.a. av regeringen vad
gäller utvecklingen av informationstekniken. Det är
en aktivitet, som har vittnats om här, som ligger väl i
linje med de aktuella motionerna.
Sedan hösten 1997 finns en gemensam webbplats
för den offentliga sektorn i form av Sverige Direkt.
Här finns utarbetade krav och gemensamma regler för
deltagandet. Internetinformationen till allmänheten
växer mycket snabbt.
Listan över pågående projekt och aktiviteter från
samhällets sida är onekligen imponerande, och det
skulle ta onödigt lång tid att här från talarstolen re-
dovisa dem. Men bakgrundsmaterialet finns fylligt
redovisat i betänkandet. Jag måste dock erkänna att
min egen kompetens i dessa frågor är synnerligen
ringa då jag nyss har lämnat "Tipp-Ex-stadiet" och
inte kan bedöma kvaliteten på alla aktiviteterna.
Det finns dock en sak i det blocket som jag känner
det extra angeläget att lyfta fram och understryka. Det
är de synskadades möjligheter att kunna ta del av det
informationsflöde som blir allt rikligare och viktigare
med hjälp av den nya tekniken. Det finns här en mo-
tion som vill lägga ett direkt ansvar för att det skall
finnas anpassad utrustning för de synskadade.
Vi är inte beredda att i detta läge föreslå att man
skall ställa de kraven på kanske i första hand kommu-
nerna. Det rör sig om ganska mycket pengar. Men vi
menar ändå att det finns all anledning för berörda
myndigheter att noggrant se på hur informationsflö-
dena går och försöka att se till att vi inte får en ut-
veckling där de synskadade får allt svårare att ta del
av informationen och på det sättet också riskerar att få
mindre möjlighet att demokratiskt påverka processen.
Det som är intressant i det här fallet är de medbor-
garkontor som har växt fram. De var för några år
sedan något tiotal och är för närvarande kanske ett
hundratal. Det förväntas att de innan år 2000 skall
vara uppe i 180 stycken. Vi vill peka på att det finns
anledning för alla myndigheter att bevaka att man där
också får en teknisk utveckling som gör det möjligt
för även de synskadade att ta del av den nya tekniken.
Jag slutar här mitt anförande så att jag håller min
taletid.