Herr talman! Jag ska börja med att tacka Lars för det tydliga ställningstagandet när det gäller strandskyddet. Vi ska säkert komma överens på den punkten, bara ni står fast vid det ni tycker.
Den 24 april detta år, alltså för mindre än en månad sedan, deltog förre LRF-tjänstemannen, numera statssekreteraren på Jordbruksdepartementet Rolf Eriksson vid en träff med livsmedelsindustrin. Han framförde där en världsnyhet som inga medier tog upp. Han framförde: Nu är torskbestånden i Östersjön räddade.
Rolf Eriksson sade alltså detta den 24 april i år. Man skulle kunna tro att det var en av Folkpartiets valaffischer där de pratar om lag och ordning i ett folkpartistiskt Sverige. Båda sakerna är lika otroliga.
Att en statssekreterare framför detta budskap säger tyvärr mer om kompetensen hos Jordbruksdepartementets politiska ledning än om torskbestånden i Östersjön. Det handlar alltså om en ledning som accepterar ett uttag av torskbestånden som ligger skyhögt över vad forskarna rekommenderar.
Ett alltför omfattande fiske har medfört att flera fiskbestånd, framför allt torsken, har minskat i Östersjön och i Västerhavet. Så är det, oavsett vad statssekreteraren har för uppfattning.
Följderna av utfisket har stört hela havsekosystemet. När beståndet av torsk minskar ökar mängden skarpsill, som utgör föda för torsken. Skarpsill är nu den dominerande fisken i Östersjön. Flera andra fiskarter, som ål och plattfisk, har decimerats kraftigt.
Det utbredda fisket har även andra förödande konsekvenser, till exempel trålningen, som skadar bottenfaunan, att stora mängder bifångster slängs överbord och att fiskekvoterna överstiger det tal som rekommenderas av forskarna. Det illegala fisket är också ett mycket allvarligt problem.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen insåg och uppskattade fiskerinäringens betydelse för en stor grupp människor i vårt land. Man hyste förståelse för yrkesfiskarnas önskemål om fortsatt arbete och för kustsamhällenas kamp för överlevnad. Samtidigt var tillämpningen av försiktighetsprincipen och ekosystemansatsen självklara faktorer i arbetet på ett långsiktigt hållbart fiske.
Grunden för den socialdemokratiska fiskeripolitiken var, och är, den helhetssyn som omfattar alla aspekter på ett fiske i kris. Det övergripande målet är en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar produktion som speglar konsumenternas efterfrågan.
Den socialdemokratiska regeringen beslutade bland annat att införa miljökonsekvensbeskrivningar för nya fiskemetoder.
Ett försöksprojekt initierades i Kattegatt med så kallad effortreglering, vilket innebär att danska och svenska fiskare ska kunna ta upp allt som de fiskar under en begränsad tid, så kallade havdagar. Fiskarna slipper slänga tillbaka den fångst som inte ingår i kvoten, enligt den gamla kvotregleringen. Beräkningar visar att ca 40 procent av all fångst slängs tillbaka i havet, skadad eller död.
Miljö- och jordbruksutskottet är enigt om att det krävs en långsiktigt hållbar fiskeripolitik för att det svenska fisket ska kunna fortleva. Överfiske och illegalt fiske måste förhindras, och, hävdar vi, forskarnas råd måste följas. Det är det internationella havsforskningsrådet som har kunskap om de biologiska gränserna och som vet var riskerna finns. Numera har vi till exempel förstått att sex av Sveriges tolv viktigaste fiskbestånd ligger utanför de biologiskt säkra gränserna och att torskbeståndet på västkusten bara är 5 procent av vad det var för 30 år sedan - 5 procent.
Vi måste lyssna på forskarna och se till att det skapas en bättre dialog mellan dem och näringen. Alla aktörer måste vara överens om problembeskrivningen för att vi ska kunna dra åt samma håll.
Herr talman! De många sport- och fritidsfiskare som finns i Sverige omsätter varje år mer pengar än samtliga yrkesfiskare. De utövar sin verksamhet som hobby eller som affärsrörelse på hel- eller deltid. Som företrädare för en växande fisketurism har de goda utvecklingsmöjligheter. Fisketurismens förutsättningar kan dock ytterligare förbättras genom ett utvecklat licenssystem för fisketurismföretagande, en lösning på frågan om fiskevårdsavgifter, nya möjligheter att bilda fiskevårdsområden etcetera.
Även vattenbrukarna har framtiden för sig som livsmedelsproducenter. De kan bidra till nya arbetstillfällen och fler utkomstmöjligheter i mindre tätbefolkade områden av landet. Ett miljöanpassat vattenbruk kan ha stor betydelse för konsumenternas efterfrågan av fisk och skaldjur. Musselodlingarna bidrar dessutom till både livsmedelsförsörjning och miljöförbättringar.
Den klimat- och ursprungsmärkning som nu efterfrågas alltmer av konsumenterna ska givetvis omfatta även fiskeriprodukter. Märkningen ska kunna ge information om varifrån fisken kommer, hur långt den har transporterats och hur färsk den är. Konsumenten ska kunna avgöra om den är fångad på ett lagligt sätt. Därmed blir ursprungsmärkningen ännu en del i arbetet mot svartfiske.
En enhetlig klimat- och ursprungsdeklaration har också stor betydelse när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. I den offentliga upphandlingen bör hänsyn tas till miljöeffekter och till sociala effekter under hela produktionskedjan.
För att värna den känsliga havsmiljön lät den socialdemokratiska regeringen inrätta ett antal skyddade kustområden, marina reservat, på fem platser i Sverige, Fifång i Stockholms skärgård, Nordre älv i Västra Götaland, Kungsbackafjorden, Knähaken i Skåne och Kronören i Västerbottens län. Ett fiskefritt område etablerades också vid Gotska Sandön. Vi menar att detta är en framkomlig väg för att skydda fisket och fiskemiljöerna. Vi ser gärna att regeringen förverkligar planerna på de 14 nya marina reservaten fram till år 2010.
Herr talman! Vad gör då de fyra högerpartierna nu när de har fått möjlighet att genomföra alla de förslag som de fört fram under tolv år i opposition? Två veckor efter riksdagens öppnande tog de brutalt död på en av sina hjärtefrågor. Det handlar om yrkesfiskeavdraget som riksdagen har varit överens om att införa. Den första gången riksdagen beslutade om avdraget kunde vi införa det utan att fråga EU. Vid den tiden styrde också högerpartierna, men de genomförde aldrig beslutet.
Nu i sin första budget dödade de förslaget på ett par rader efter att ha drivit frågan under så gott som hela oppositionstiden och hävdat att de kommer att införa avdraget. Återigen visar det sig att tolkningen av vilket mandat de fyra högerpartierna har fått av folket bestämmer de själva. I denna bedömning har varken folket eller vallöftena någon betydelse. De hade ingen vilja eller ambition att driva frågan när de kom i regeringsställning. Det var bara ett svek i fiskeripolitiken bland de andra.
Det ska bli intressant att se hur det går med 100-kilosregeln. Hittills har ni inte åstadkommit ett dyft i denna fråga som var så lätt att lösa i opposition. Och vilka åtgärder ska ni vidta för att underlätta det kustnära fisket? Hur snabbt vill ni införa drivgarnen?
När Sverige försökte införa ett ensidigt torskfiskestopp så kokade inte bara högerpartierna. Även EU-kommissionen reagerade och påtalade att även svenska fiskare är EU-medborgare. Nu är detta glömt. Nu inför Sverige och de fyra högerpartierna ett ensidigt ålfiskestopp. Man kan undra om det är flera sådana här åtgärder som ska rädda det svenska kustfisket. Då kan ni svenska fiskare utefter kusten ta och söka upp de borgerliga riksdagsledamöterna som for land och rike runt och talade om vad en borgerlig fiskeripolitik skulle innebära.
Ni ska veta det, fiskare runt Sveriges kust. De som styr i dag tror att de har fått mandat av er att införa ett ensidigt fiskestopp på ål, för de vann valet med 1,7 procent. Det är grunden. Ett riksdagsår har gått. Inga som helst beslut har fattats som gynnar det svenska fisket.
Herr talman! Min frustration - och det är inte bara min - över att ingenting sker gäller också fisketurismen och vattenbruket. Vattenbruket är en mycket stor näring i världen, men i Sverige är vi ett u-land på området. Än värre blir det. Nu finns det förslag på att lägga ned avelsstationen i Kälarne, där Fiskeriverket har intressen. Det kunde vara intressant att få ett svar från regeringsmakten om hur det går med Kälarnes avelsstation. Hur ska ni ha det? Ska den få vara kvar, eller ska den läggas ned? Ska vi gräva ned vattenbruket i Sverige?
Vilka åtgärder har ni arbetat fram för att stimulera en av världens snabbaste växande näringar, vattenbruket? Blir det någon utveckling i Sverige? Jag har varit i kontakt med vattenbrukets branschorganisation. Om den är kvar den här veckan är osannolikt. Något som helst stöd till en utveckling av branschen har inte den sittande regeringen kommit med på ett helt år. Det verkar inte som om den kommer med något stöd de kommande tre åren heller.
Ett annat viktigt område är fisketurismen. Fisketurismen omsätter betydligt mer pengar än det vi vanligtvis kallar yrkesfiske. Vad har ni för åtgärder inom detta område som skapar möjligheter till en bra tillväxt? Har ni några ambitioner över huvud taget inom fiskets område skulle det vara intressant att ta del av detta.
Herr talman! Jag står bakom alla våra reservationer naturligtvis, men yrkar bifall till reservation nr 4.
I detta anförande instämde Christer Engelhardt och Peter Jeppsson (båda s).