Fru talman! Vid årsskiftet stängdes tyvärr Ringhals 1. Två veckor senare anmälde Vattenfall till Strålsäkerhetsmyndigheten att reaktorn var slutligt avställd. Det är en sorglig utveckling, och detta skedde trots att det fanns intressenter som ville köpa reaktorn för fortsatt drift.
I Sverige har kärnkraften fått föra en borttynande tillvaro under den rödgröna regeringen, något som har skett i motsats till den starka opinion för kärnkraften som finns hos väljarna och i kontrast till att kärnkraften globalt sett under varje enskilt år under motsvarande period har ökat.
Så sent som under 2012 och under alliansregeringen arbetade just Vattenfall med ersättningsreaktorer, och man hade lämnat in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten som ett led i detta arbete. Avsikten var just att analysera förutsättningarna inför kommande investeringar i nya reaktorer, och man påbörjade arbetet med att ta fram föreskrifter för krav på dessa.
Det fanns även intresse av att uppföra en forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft, något som fick stor uppmärksamhet under den dåvarande valrörelsen. Detta ändrades dock drastiskt efter valet, då den rödgröna regeringen i sin första budget beordrade Vattenfall att stoppa arbetet kring ersättningsreaktorer. Någon forskningsreaktor var det inte tal om, och medel för energiforskning skulle inte gå till kärnenergiforskning.
Det är svårt att inte dra en parallell till det tidigare så kallade tankeförbudet, som har legat över kärnkraften i Sverige och som har stoppat utvecklingen av den i närtid. För, fru talman, det verkar heller aldrig ha slagit vare sig Socialdemokraterna eller Miljöpartiet att det finns och fanns en anledning till att kärnkraften är byggd just i södra Sverige, nära en stor del av elförbrukningen i landet.
För att vi ska kunna ha tillräcklig överföringskapacitet från norr till syd har kärnkraften som planerbar kraftproduktion bidragit till att hålla spänningen uppe och därmed även överföringskapaciteten. Minskar denna produktion kommer även överföringskapaciteten att minska och nätet att bli mer instabilt, med den indirekta konsekvensen att elprisskillnaderna ökar inom landet. Exempelvis var spotpriset i södra Sverige nästan tio gånger så högt som det systempris som gällde för hela landet under juli sommaren 2020.
Det har aldrig varit så stora prisskillnader sedan Sverige delades in i fyra elprisområden, något som möjliggjorde för reservkraftverket i Karlshamn att elda tjockolja på kommersiell basis mitt under brinnande högsommar. Svenska kraftnät tvingades då till bilaterala avtal för drift av just kärnkraftsreaktorn Ringhals 1, som ägs av Vattenfall. Det var möjligt för sommaren 2020, men det kommer inte att vara möjligt inför den kommande sommaren.
Fullföljandet av beslutet om nedläggning bidrar alltså till att staten med sitt helägda energibolag nu försämrar den svenska leveranssäkerheten och minskar marginalerna i kraftsystemet och gör det mer instabilt, vilket riskerar att rasera förutsättningarna för energiintensiv industri och för den samhällsutveckling som de flesta partier vill se kring en elektrifiering. Det är något som kan leda till avsevärt större samhällsekonomiska konsekvenser än vad en mer eventuellt begränsad merkostnad för fortsatt drift hade inneburit.
Fru talman! Samtidigt är en stor del av Europas energiförsörjning fortsatt fossilbaserad - i många fall handlar det om koleldade kraftverk. Svensk kärnkraft är ren och stabil i förhållande till alternativen för planerbar kraftproduktion. Detta hade varit en stor insats, inte minst för klimatet, då fossilbaserad produktion hade kunnat tryckas undan. Det hade kunnat ske i form av elexport eller för användning inom den svenska industrin.
Skulle man exempelvis ha tryckt undan den mängd kolkraft som motsvarar elproduktionen från de reaktorer som nu har stängts i förtid hos Vattenfall skulle det ha inneburit utsläppsminskningar motsvarande utsläppen från all biltrafik i Sverige under ett helt år. Men uppenbarligen har det för vissa partier varit viktigare att stänga kärnkraft och fossilfri kraftproduktion än att rädda klimatet och minska utsläppen av växthusgaser.
Sverigedemokraterna tycker att det hade varit högst rimligt att man för ett helägt statligt energibolag i första hand hade sett till landets energiförsörjning i stället för till den ekonomiska vinsten i det enskilda bolaget till priset av stora samhällsekonomiska skador. Vår ingång har därför varit att man borde ha agerat genom att ge Vattenfall ägardirektiv om att stoppa den förtida avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna vid Ringhals. Det tycker vi hade varit en bra politik för Sveriges hushåll och industri men framför allt för klimatet. Framför allt när vi nu kan se att bransch efter bransch vill minska sitt fossila beroende just genom elektrifiering är det uppenbart att vi kommer att ha behov av mycket mer el i framtiden och inte mindre.
Avslutningsvis, fru talman, vill jag yrka bifall till reservation 11 i betänkandet.
I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).