Fru talman! Vi kristdemokrater menar att de hu-
manistiska och kristna grundvärderingar som till stor
del ligger bakom den demokratiska utvecklingen i
Sverige skall vara grunden också för svensk migra-
tionspolitik.
Motivet till att vi skall föra en generös och tydlig
migrationspolitik är i första hand moraliskt; Det är
vår plikt att bistå människor i nöd, av respekt för alla
människors lika värde. Under ekonomiskt bistra tider
kan den goda viljan sättas på prov. Det är viktigt att
vi politiker lyssnar till folkopinionen, men också att
vi försöker påverka den genom att påminna om de
värden den svenska demokratin bygger på.
Ett av skälen till flykt är förtryck av minoriteter
och folkgrupper. Det talas ibland om ekonomiska
flyktingar. Det är till stor del människor som förföljs
och diskrimineras därför att de tillhör en minoritet.
Sverige borde mycket aktivt verka för att lagfästa
minoritetsrättigheter införs i de länder som i dag
tillhör de mest flyktinggenererande. Det finns grund
för sådana rättigheter i många internationella kon-
ventioner.
Sverige kan inte föra en politik isolerat från andra
länder. Därför har EU-samarbetet stor betydelse, och
där bör Sverige verka för att EU-länderna inför en
europeisk flyktingkonvention. Dessutom bör man
arbeta för att rätten till asyl införs i Europarådets
konvention om mänskliga rättigheter.
Vi motsätter oss en politik som leder till att fa-
miljer splittras och förordar därför att utvisnings- och
avvisningsbeslut som leder till familjesplittring skall
inhiberas, såvida inte synnerliga skäl föreligger. Den
s.k. sista länken-bestämmelsen är borttagen, vilket vi
motsatte oss. Vi vill gärna ha den tillbaka. Nu pågår
en utredning som behandlar frågorna om den framtida
asylprocessen. Vi anser det nödvändigt med föränd-
ringar i asylprocessen om rättssäkerhet, humanitet
och respekt för individers mänskliga rättigheter skall
kunna upprätthållas.
Invandrare bör åtnjuta samma valfrihet som övri-
ga medborgare, ha rätt att bosätta sig var de vill, att
lära sina barn sitt modersmål, starta egna skolor och
utöva sin religion.
Fru talman! Integrationsverket inrättades i juni
1998. Kristdemokraterna motsatte sig att myndighe-
ten bildades. Vi har accepterat anslaget för 1999, men
kommer nog att överväga alternativ för tiden därefter.
Avtalen med enskilda kommuner om flykting-
mottagning bör tas bort. Introduktionsersättning kan
följa den nyanlände som en flyktingpeng. I stort sett
skall de invandrarpolitiska åtgärderna begränsas. De
kan gälla ungefär under de fem första åren i Sverige.
Därefter bör den generella flyktingpolitiken gälla.
Den skall också omfatta åtgärder till stöd för minori-
tetsgruppers rätt att behålla och utveckla sin kultur
enligt de internationella konventioner som Sverige
ratificerat.
Den absolut viktigaste integrationsfaktorn är en
politik som ser till att arbetslösa får jobb. Vi är över-
tygade om att förbättringar på arbetsmarknaden i stort
ger jobb också i invandrartäta områden, att skattelätt-
nader, förenklingar för den som vill starta företag och
förändringar i arbetsrätten skulle få goda effekter.
På en arbetsplats finns möjlighet att praktisera det
nya språket, att lära sig det nya samhällets regler, att
få vänner, att få ett socialt nätverk. Stat och kommun
skall föregå med gott exempel genom att flytta myn-
digheter och en del av sina verksamheter till invand-
rartäta områden. Det skapar fler jobb i sig, och dess-
utom kommer behovet av service att öka.
I budgetpropositionen lägger regeringen stor vikt
vid behovet av att motverka segregering och öka
engagemanget i stora allmännyttiga bostadsområden.
Risken finns att kontakterna mellan invandrare och
svenskar blir få och att det svenska språket som
sammanhållande länk försvagas. För att motverka
detta krävs utveckling av nya metoder, ny kunskap.
Jag har tidigare motionerat om att staten därför
bör bidra till att Stiftelsen Cesam i Örebro ges möj-
lighet att utvecklas till ett nationellt institut för lokal
demokrati och social utveckling. Det är redan nu ett
resursbank för kunskap och erfarenheter. Där finns ett
nätverk mellan grupper som driver ett viktigt pionjä-
rarbete. Därför stöder vi nu Inger Lundbergs motion.
I en lyckad integrationspolitik finns också rätten
att vara olik. Det finns behov av särskilda riktlinjer
för minoritetspolitiken vad gäller språkliga och etnis-
ka minoriteter. Deras rättigheter bör slås fast bl.a. för
att få en likvärdig behandling i hela landet. 1997
presenterade Minoritetskommitten ett betänkande,
Steg mot en minoritetspolitik. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med en proposition med
utgångspunkt i betänkandet. Samer, sverigefinnar och
zigenare har väntat länge nog.
Fru talman! Kristdemokraterna står bakom reser-
vationerna, men yrkar bara bifall till reservation nr 8.