Fru talman! Som majoritetsföreträdare är jag inte
riktigt säker på att jag kan tillfredsställa Gustaf von
Essens önskemål om mycket korta anföranden.
Detta betänkande handlar om regeringens skrivel-
se om migration och asylpolitik och mottagandet av
asylsökande och flyktingar. Området omfattar också
integrationspolitiken.
Grundläggande för den svenska migrationspoliti-
ken är respekten för de mänskliga rättigheterna. Att
värna asylrätten i Sverige är därför en viktig del i
arbetet med de mänskliga rättigheterna. Asylrätten är
till för dem som förföljs och förtrycks i sina hemlän-
der och som tvingas söka skydd i andra länder.
Människor som söker och behöver skydd här i
Sverige skall veta att de är välkomna, i enlighet med
vår lagstiftning och de konventioner som Sverige har
anslutit sig till. De skall bemötas med värdighet och
respekt i asylprocessen.
Människor som inte har behov av skydd enligt vår
lagstiftning och de internationella regler som Sverige
följer skall också veta varför de inte kan få uppe-
hållstillstånd.
Sverige tar också emot flyktingar inom ramen för
en särskild flyktingkvot. Riktlinjer för hur kvoten
skall användas ges av regeringen, men det är Invand-
rarverket som svarar för uttagning och överföring av
flyktingarna till Sverige. Uttagningarna sker i nära
samverkan med UNHCR, och det är utifrån
UNHCR:s bedömning som Invandrarverket planerar
sina uttagningar.
Utskottsmajoriteten delar regeringens bedömning
att kvoten också får användas med en viss flexibilitet,
dvs. att hjälpinsatser för flyktingar kan göras utanför
Sverige.
Statens invandrarverk har ansvaret för mottagan-
det av asylsökande och skall också se till att det finns
tillräckligt med platser på förläggning för dem som
inte själva ordnar en bostad. I dag är det drygt hälften
som ordnar eget boende under asyltiden.
Statens invandrarverk är också vår centrala utlän-
ningsmyndighet och skall utreda och pröva ansök-
ningar om visering, uppehållstillstånd, arbetstillstånd,
flyktingförklaring och resedokument och också om
svenskt medborgarskap.
En ny myndighet, Integrationsverket, inrättades
den 1 juni 1998. Verket har övertagit Invandrarver-
kets uppgift att se till att kommunerna har beredskap
och kapacitet att ta emot dem som beviljats uppe-
hållstillstånd. Verksamhetsområdet omfattar också
invandrares introduktion i det svenska samhället,
insatser i utsatta bostadsområden, åtgärder mot etnisk
diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Ver-
ket har ett övergripande ansvar för att integrationspo-
litiska mål och synsätt får genomslag inom olika
samhällsområden.
En viktig uppgift för verket är också att utveckla,
förbättra och följa introduktionen för nyanlända
skyddsbehövande inom ramen för nuvarande kom-
munersättningar.
Kommunerna får statsbidrag när de tar emot flyk-
tingar - en schablonersättning som skall täcka kom-
munernas kostnad för svenskundervisning och för-
sörjning från det år flyktingen tas emot och ytterligare
tre år. Det finns också komplement till schabloner-
sättningen - andra ersättningsformer som täcker
kommunernas kostnader för särskilda flyktinggrup-
per, dvs. för äldre och för handikappade. Nu är det
Integrationsverket och inte Invandrarverket som be-
talar ut ersättningarna till kommunerna.
Regeringen har under 1996 och 1997 kompenserat
de kommuner som haft ett stort flyktingmottagande
med sammanlagt 400 miljoner kronor. Ytterligare
250 miljoner har betalats ut under 1998 till 20 kom-
muner som har tagit emot en stor andel flyktingar.
Integrationspolitikens mål är att den sociala och
etniska segregationen skall brytas och insatser göras
inom olika områden. Bl.a. behöver svenska språkets
ställning stärkas i områden där det bor många invand-
rare. Det lokala utvecklingsarbetet i utsatta bostads-
områden skall intensifieras och fler människor upp-
muntras att engagera sig och påverka lokala frågor.
Det finns alltså all anledning både för utskottet
och riksdagen att följa Integrationsverkets viktiga och
svåra arbete.
Fru talman! För att ändå försöka hålla mig kort
tänker jag bara kommentera en reservation och ett
särskilt yttrande. Det gäller reservation nr 7 från
Folkpartiet angående de tortyrskadade. Jag tror, Bar-
bro Westerholm, att inget parti i riksdagen motsätter
sig att man skall hjälpa och stödja de tortyrskadade.
Tvärtom har utskottet tidigare i sina betänkanden
betonat vikten av att regeringen uppmärksammar
tortyrskadades behov. Utskottet har också betonat
vikten av att de tortyrskadade har tillgång till vård
och rehabilitering i hela landet.
Men det är inget enkelt problem att behandla. När
det gäller tortyr kan det många gånger vara svårt för
den torterade att berätta om vad som hänt. Det kan
också ta många år innan framför allt de psykiska
besvären efter tortyr kommer i dagen. Det är som
Barbro Westerholm sade. Ärren på själen syns inte.
Många landsting arbetar med dessa frågor och har
också med tiden skaffat sig kunskaper. Därmed har
jag inte sagt att allt är bra. Utskottet framhåller ännu
en gång det angelägna i att de tortyrskadades särskil-
da behov på olika sätt uppmärksammas.
Vänsterpartiet anser i ett särskilt yttrande att en
särskild pott av den statliga ersättning som landsting-
en får för hälso- och sjukvården för asylsökande skall
avsättas för sjukvård för dem som har fått avslag på
sin asylansökan och som gått under jorden, dvs. som
gömmer sig.
Enligt en överenskommelse mellan regeringen
och Landstingsförbundet skall landstingen ge vuxna
asylsökande akut sjukvård och tandvård och sådan
vård som inte kan vänta. Nivån och innehållet i sjuk-
vården för asylsökande styrs förutom av hälso- och
sjukvårdslagen också av Socialstyrelsens allmänna
råd.
Där säger Socialstyrelsen bl.a. att de asylsökandes
behov av vård också måste bedömas utifrån det pers-
pektivet att det kan dröja flera månader innan den
asylsökande har möjlighet att få annan vård än akut-
vård.
De asylsökande har också rätt till mödravård,
förlossningsvård och vård vid abort. De asylsökande
barnen, dvs. barn under 18 år, har rätt till samma
hälso- och sjukvård och tandvård som barn som är
bosatta här.
Landstingen får numera en schabloniserad ersätt-
ning per asylsökande av staten. Ersättning lämnas
däremot inte för vård som ges till utlänningar som
håller sig undan avvisning eller utvisning och som
också enligt lagen om mottagande av asylsökande
inte har rätt till bistånd.
Vi har en reglerad invandring. Vi har lagar och
regler för vilka som får uppehållstillstånd i Sverige.
De som inte får uppehållstillstånd skall lämna landet.
Om vi som lagstiftare vill att människor skall re-
spektera och efterleva våra lagar kan inte riksdagen
medverka till att skapa förmåner för de människor
som vägrar att följa lagen och myndigheternas beslut.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskot-
tets hemställan och avslag på samtliga reservationer.