Herr talman! Tack, utrikesministern, för att vi får
debattera det här ärendet. Det har debatterats många
gånger i kammaren, men dessvärre behövs det en
debatt till - och flera kommer säkert.
Människohandel är en gräslig, avskyvärd handel.
Det anser vi här i riksdagen. Om det är vi eniga, le-
damöter och ministrar. Jag vill påstå att det anser
också svenska folket. Det anser man säkerligen i EU-
parlamentet, och det anser FN:s olika organ. Det
måste bli ett slut på det här.
Dessvärre hjälper det inte hur avskyvärt vi än
tycker att det här är - det pågår ändå, och det pågår
just nu.
Jag tackar så mycket för ett långt och omfattande
svar. Jag hade inte väntat mig att ministern skulle
komma med något enkelt, konkret svar och några
direkta lösningar. Det är nog en alltför svår fråga för
det. Men jag tycker att det är bra att man inte duckar
för frågan, utan att vi försöker på olika sätt att göra
vår röst hörd.
Vi kan aldrig acceptera denna handel. Jag har oer-
hört svårt att tänka mig att någon verkligen, med
berått mod och av egen vilja, kan gå in och handla.
Det jag tänker fokusera på är handel med barn.
Handel med sex kommer oftast i förgrunden, men det
är just detta att köpa och sälja barn, att förmedla barn
på ett sådant sätt, från föräldrar till föräldrar, som jag
tycker behöver föras upp på bordet ytterligare.
Jag har fått helt klart för mig att det förekommer
en organiserad handel med barn. Jag har förmånen att
jobba med internationella adoptioner, och när vi fick
kännedom om och varning för vissa barnhem i de
länder som vi kan tänka oss att adoptera barn från
blev jag minst sagt upprörd - att barnhandel före-
kommer på ett så organiserat sätt, med länder och i
länder som vi adopterar barn från. Jag kan inte ac-
ceptera att det bara ska tigas om det. Den här kampen
mot handel med barn måste vi ta i, och frågorna
måste föras upp på bordet ordentligt.
Jag frågar utrikesministern: Hur följer utrikesmi-
nistern just den frågan?