Fru talman! Hur vi i Sverige och på andra håll utformar våra energiskatter är av extrem betydelse för hur vi ska kunna klara de klimatutmaningar som hela världen, inte bara Sverige, står inför. Om jag var glad förra gången över att oppositionen, särskilt Socialdemokraterna, hade hittat en behaglig position måste jag säga att det i detta betänkande är raka motsatsen. Det finns bara en punkt under de 16 hemställanspunkterna där Socialdemokraterna är eniga med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det gäller kilometerbeskattningen. Jag ska strax återkomma till detta.
Marie Engström tog upp Klimatberedningen. Jag håller med om att denna borde vara övergripande för hela denna diskussion. Man måste diskutera vad som är viktigast och vad man kan göra. Jag menar att vi måste hitta vägar för att nå de mål som vi i grund och botten är väldigt eniga om. Jag tror inte att Folkpartiet någonsin kommer att sätta upp samma fina mål som framför allt Miljöpartiet gör. Miljöpartiet kommer alltid att vara bäst när det gäller att sätta upp mål. Men när det gäller vägen dit är jag alldeles övertygad om att det är någonting helt annat. Då kommer Folkpartiet och allianspartierna att vara mycket bättre.
Det finns framför allt ett område där Miljöpartiet är svaret skyldigt, liksom Vänsterpartiet. Det gäller hur man ska ersätta de ungefär 48 procent av den elektriska energin som kommer från kärnkraften. De måste ersättas med någonting annat, möjligtvis sparande och en del sol-, vind- och vågkraft. Men vad ska de i huvudsak ersättas med i Sverige, för att vi ska kunna bevara vår industri, den stora basindustrin, som tar så väldigt mycket energi? Som Lena Asplund säger är Sveriges utsläpp av växthusgaser 0,2 procent av jordens. Men i Sverige kommer 48 procent av den elektriska energin från kärnkraften. Hur ska den ersättas?
Låt mig ta upp den andra frågan, nämligen kilometerskatten, eftersom ni är eniga på den punkten. Då måste man läsa vad ni är eniga om. Jag vill ge det erkännandet till Karin Svensson Smith, som ska tala efter mig, att det finns ett väldigt konkret förslag, nämligen att man ska sätta kilometerskatten till 20 kronor per mil och att den ska införas den 1 januari 2010. År 2010 står det här, men det kan hända att det är 2011; det spelar mindre roll vilket år det är.
Men i det yrkande som ni har säger man bara att man ska ge regeringen till känna att man vill införa en kilometerskatt. Men detta är någonting som redan bereds inom Regeringskansliet. Det är inte på det sättet att allianspartierna är emot detta, utan det beror på hur utformningen ser ut, hur konkurrenskraften blir gentemot andra länder och hur andra länder gör. Så i grund och botten är vi eniga på den här punkten också. Det beror alldeles på hur man inför detta. Jag menar som så att när man skriver reservationer måste man vara väldigt precis. Den här reservationen från er tre partier slår in en öppen dörr. Det finns i praktiken ingen meningsskiljaktighet i frågan mellan några partier i Sveriges riksdag.