Fru talman! Jag får ganska stora frågor att besvara på relativt kort tid. Det är inte så lätt. Jag har egentligen inte något annat svar nu än tidigare, när jag sade till Helena Leander att vi har en budgetstyrd politik på väldigt kort sikt, ett år, och den kanske inte är till fulländning överförbar på längre sikt - 10-15 år. Men när det gäller klimatpolitiken just i Sverige tror jag att det är otroligt viktigt att vi 2009, när Sverige är ordförande i EU, gör väldigt tydligt att det inte finns några nationsgränser för klimatet och klimatförstöringen.
Jag tror att det är det allra viktigaste, och där har jag noterat att Miljöpartiet har bytt åsikt. Jag hoppas att även Vänsterpartiet på denna punkt kommer att byta åsikt och arbeta med EU på ett helt annat sätt och inte vilja gå ur.
Det här kan man påverka på olika sätt med olika skatter. Jag har egentligen i grund och botten aldrig uppfattat att Vänsterpartiet har haft samma dogmatiska inställning som Miljöpartiet i kärnkraftsfrågan. Av för mig ganska grumliga orsaker har ni hamnat i ett kärnkraftsmotstånd som inte på något sätt har samma bevekelsegrunder som Miljöpartiet har haft. De har tyckt att allting är farligt. Jag vill ställa frågan: Vad är det som gör att just Vänsterpartiet i Sverige tycker att elektricitet från kärnkraft är så fruktansvärt farligt? I många andra länder accepterar era partikamrater detta.