Fru talman! Låt mig först börja med att konstatera att Lars Wegendal har ett stort idrottsintresse. Det har vi som debatterar det här. Det är positivt att vi har den här diskussionen med människor som är djupt engagerade inom idrotten.
Men han sade att Handslaget har varit en fantastisk succé. Det kan man kanske diskutera. Det är klart att om man får pengar använder man pengar, men vi talade för en stund sedan om den kritik som har kommit mot Handslaget. Jag hade kanske förväntat mig att Lars Wegendal hade sagt någonting om den kritik som jag tog upp i mitt anförande, det vill säga kritiken mot att idrotten inte får den självständighet den ska ha. I dag känns det skönt, för redan i december presenterade vi ett förslag där vi talade om att vi kommer att satsa 250 miljoner kronor per år de fyra åren innan Handslaget tar slut, alltså 1 miljard kronor. Då är min första fråga: Varför dröjer Socialdemokraterna så länge med ett besked om att idrotten får mer pengar när man talar om att man ska trygga idrottens finansiering?
Den andra saken är att vi presenterar de pengarna på ett sätt så att idrotten själv ska få avgöra i stor omfattning. Man ställer sig frågan: Är det slutet av alla valperioder som gör att Socialdemokraterna kommer med ett antal löften? Man ska förenkla idrottens skatteregler. Varför har man inte gjort det tidigare? Vi har tjatat och tjatat om detta, och först nu kommer man dithän. Jag är lite förvånad att man inte har kunnat komma fram med detta tidigare. Samma sak nu: När får vi besked från Socialdemokraterna att de fortsätter med detta? Och med utgångspunkt från vad som sagts i brevet: Blir det mer självständighet?