Herr talman! Anna, Lina, Tobias, Björn, Anna-Karin, Zäta, Sudden, Foppa. Det är knappast namnförslag på mina barnbarn. Jag tror att ni alla har förstått vad det handlar om, nämligen våra hjältar som deltog i OS och verkligen satte Sverige på kartan. Vi tog sju guld. Det är självklart med glädje som vi allihop minns det här. Det roliga är att även sådana som är ganska ointresserade av idrott har sagt: Vi har tagit 14 medaljer. Det tycker jag är ganska skönt.
Direkt efter slutsignalen i hockeyn sade statsministern: Det här betyder väldigt mycket för Sverige. Ja, det är vi nog många som anser.
Då blir min fråga: När är då Sverige redo att vara värd för ett OS-arrangemang?
Från Centerpartiets sida har vi motionerat om det här några gånger. Vi började med 2014, kände det som att vi var oerhört nära att nå fram. Men så kom Statskontoret med en skrivning där det stod att staten skulle få ett betydande åtagande. Det kom i juni förra året, 2005. Det blev så ont om tid att detta inte hann utredas ordentligt. Det blev väldigt styvmoderligt behandlat, och tyvärr sade regeringen, med idrottsministern i spetsen, att man inte kunde stå bakom ansökan.
Men Centerpartiet är ett parti som inte ger sig i första taget. Det gör att vi har sett framåt ytterligare och har satt ett stort frågetecken för 2018. Är det möjligt?
Vi ser ju att andra länder, som Kazakstan, Georgien och Bulgarien, vågar garantera pengar från staten för att satsa på ett OS och ansöker om OS. De ser vinster som det ger till landet. Vi tycker att vi borde kunna se likadant på det i vårt land, att alla ska se de möjligheter som finns. Flera talare före mig har pratat om det här och talat om att det ger vinster till näringslivet över huvud taget, till hotell, restauranger och så vidare som blir involverade. Vi borde kunna ha dem involverade i planeringen inför ett OS.
Vi har talat en hel del om det möte som flera av oss idrottsansvariga var på i går. Där träffade vi bland annat Karin Mattsson som är ordförande i Riksidrottsförbundet. I den omtalade skrivningen säger Riksidrottsförbundet: Vi är som du vet mycket positiva till ett större statligt engagemang för att få fler internationella idrottsevenemang till Sverige. Inte minst ett ökat riskkapital är viktigt för att vi ska kunna vara konkurrenskraftiga i en framtid. Stora internationella idrottsevenemang är av allmänt intresse för Sverige. Därför är frågan för oss inte bara idrottspolitisk utan den har en mycket tydlig koppling till näringspolitiken och turismen. Vi i Centerpartiet ställer upp till hundra procent på att det är oerhört viktigt.
Nu har vi alltså haft ett nej från idrottsministern. Inom idrott är det faktiskt så att i vissa idrotter kan man få nya försök. I längdhopp kan man göra övertramp, och då får man göra ett nytt försök. I höjdhopp kan man riva ribban men får hoppa igen och prova att klara av det. Jag ser det som att idrottsminister Ringholm nu har gjort ett övertramp. Men han borde kunna få en ny chans, tycker jag.
Han tog den chansen lite grann för någon vecka sedan. När han var i Landskrona och det blev känt att bland annat Centerpartiet jobbar för att vi ska få OS 2018 säger han: Men vi måste övertyga IOK om att tillåta ett arrangemang som är spritt på flera platser. Östersund har inget behov av fem nybyggda ishallar. Exempelvis ishockeyn måste kunna spelas på andra platser, säger han.
Vi har aldrig sagt någonting annat från Centerpartiets sida. Vi tycker alltså att det finns alla möjligheter att man kan spela hockeymatcher i Modohallen och i Timråhallen till exempel.
Låt oss titta på den region som ligger rakt över mitten av Sverige - Västmanlands län och Jämtlands län. Det är många medaljer som har gått dit. Det har gått 14 guld dit. Ni förstår att jag räknar ut det på spelare i ishockeylaget och så vidare. Det har gått sex silver dit, men jag är lite osäker på hur många brons det har gått dit. Det är den region i landet som har fått den största tilldelningen av medaljerna.
Det finns många andra vinklingar som talar för att vi borde kunna söka ett OS. Utskottsmajoriteten säger i betänkandet: "Enligt SOK finns det goda förutsättningar att genomföra ett vinter-OS i Östersund/Åre 2018. Frågan diskuteras för närvarande inom SOK och ska upp på SOK:s årsmöte i april 2006. En viktig förutsättning för att anordna ett OS är dock enligt SOK att arrangemanget behandlas som en näringspolitisk fråga. - - - SOK:s inriktning är därför för närvarande att försöka få anordna ett vinter-OS." Det är det svar som utskottet har gett. Men ändå känns det inte som om utskottet ställer sig bakom detta eftersom utskottet har yrkat avslag på vår motion.
Jag hoppas innerligt att idrottsministerns uttalande kommer att betyda mycket för vad som kommer att hända i framtiden. Vi ska tänka på det som jag talade om, nämligen att det inte bara är idrotten som mår bra av detta. Det är många andra som tjänar oerhörda pengar på detta, och då måste de vara med och ta sitt ansvar.
Jag skulle därför vilja säga till Socialdemokraterna: Ni har nu en liten chans. Ni skulle kunna bifalla reservation 9 under punkt 10, som jag nu yrkar bifall till. Då skulle ni efteråt kunna säga: "Tack vare oss har vi fått OS till Sverige 2018." Om inte ni tar den chansen i dag eller vid omröstningen på onsdag kan ni räkna med att vi i alliansen återkommer efter valet. Då sitter vi i majoritet. Då är det inga problem för oss.
Det har över huvud taget talats en hel del om samhällsbetydelsen av internationella idrottsevenemang - inte bara OS. Därför tänker jag inte gå in mer på den frågan. Kent Olsson beskrev detta oerhört bra när han pratade om idrottsarrangemangen i Göteborg. Därför yrkar jag också bifall till reservation 10 under punkt 11.
Folkhälsan är en annan fråga vi talar om mer och mer varje dag. I mitt län har man sedan 2004 mätt BMI på fyraåringar. Det sprider sig över hela landet. Det är många fler som kommer att göra det. Det talar sitt eget tydliga språk när vi ser att vi måste fundera över varför våra unga blir rundare och rundare redan i den åldern.
Vi i Centerpartiet säger att det är viktigt att vi satsar på idrotten i ett tidigt skede, att man ska röra sig mycket. Där har skolan en oerhört stor funktion att fylla. Idrott är bra för både kropp och själ och även för inlärningen.
I till exempel Bunkeflo i Skåne har man mycket rörelse i skolan, och där lär de sig mycket bättre. Västernorrlands län har också kommit långt. De åker skidor, cyklar och spelar även bridge en hel eftermiddag en dag i veckan - om nu det räknas till idrott, men det är i alla fall hjärngympa. De blir duktigare i inlärningsmomenten.
Vi måste jobba enormt hårt för att få fram att alla behöver ta till sig av dessa övningar varje dag.
Jag tänkte inte nämna breddidrotten. Det ska vara roligt, som någon har sagt. Det ska inte handla om tävlande. För att spara tid nämner jag inget mer om det. Det gäller likaså näridrottsplatserna. Det är något vi har pratat oss varma om hur många gånger som helst.
Jag vill på slutet nämna några saker. Jag är glad över att det har kommit ett betänkande om skattereglerna. Det hör inte till dagens ärenden, men det finns ändå oerhört intressanta punkter som vi i Centerpartiet är glada över, inte minst förslaget om ett idrottsutövarkonto.
Det har talats om jämställdhet i dag. I går var vi på ett möte. Vi som var där blev lite utsatta för olika svåra frågor. Vi skulle tippa 1, X eller 2. Sedan blev det utslagningsfrågor på slutet mellan ordföranden och vice ordföranden. De hade lyckats bra i tipstävlingen. De fick en fråga om hur många procent kvinnor som finns i specialförbundens styrelser. Vår ordförande sade 27 %. Nej, det är mer, sade Lars som var optimistisk. Men det var faktiskt 27 %. Det är skrämmande lite. Eftersom vi vet att vår ordförande är duktig på att räkna sade jag: Räkna snabbt igenom procenten. Hur ser det ut i idrottsdebatten i dag? 88 mot 12, tror jag.