Fru talman! Det mesta som ska sägas är egentligen sagt. Vi har sagt det många gånger tidigare, och det behöver inte upprepas.
Det jag kan säga är att den modell som Ingegerd Saarinen propagerar för är det inte många som tror på. Den må kunna utredas och synas i sömmarna, men jag tror inte att det är värt besväret. Jag tror att det möjligen vore att införa en konsumentovänlig modell. Dessutom skulle industrin drabbas väldigt hårt av det här. Det är framför allt mot EU:s regelverk, och därför kan vi inte lägga ned särskilt mycket tid på detta.
Det vi alla är överens om är att vi inte har nått fulländning. När det gäller marknadsreaktioner och leverantörsbyten finns det en del kvar. Där skulle man ju ha hoppats att branschen skulle ha klarat av en del av det här. Det finns en del systemfel: IT-problem, att systemen inte kan prata med varandra och så. Nu är det här föremål för en utredning, och vi kommer att få förslag. Och jag hoppas att vi ska kunna klara ut det här så småningom.
Det nationella anläggningsregister som Lennart Beijer tar upp tror jag att vi också är ganska överens om att vi måste ha. Det skulle ha funnits tidigare, och det kommer säkert också att komma sådana förslag. Det tror jag kommer att lösa väldigt många bekymmer.
Den fråga som Maria Larsson tar upp om fjärrvärmesektorn är också en sak som vi kan vara överens om, men allt måste ju utredas. Vi har ju fått kritik för att det statliga utredningsväsendet har tunnats ut så att vi inte har bra beslutsunderlag, och därför tycker jag att vi ska kunna avvakta underlag för att så småningom kunna bestämma om en reform när det gäller fjärrvärmesektorn som är till godo för konsumenterna.
Fru talman! Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet och avslag på reservationerna.