Herr talman! Det är just när det gäller egendoms-
rättsfrågorna, både i svensk grundlag och i Europa-
konventionen, som Lagrådet och den här församling-
en har ansett att detta inte strider mot dem.
Demokratiska beslut fattas i riksdagen. Man kan
tycka illa eller bra om de besluten, men poängen med
dem är att de är demokratiska. De är öppna, offentliga
och tillgängliga, och de kan debatteras. Så fattades
beslutet om löntagarfonderna, Birger Hagård. Princi-
pen är därmed att verksamheten och också inflytandet
över dem finns kvar under denna offentliga, demo-
kratiska kontroll. Det innebär att de kan bli föremål
för nya demokratiska beslut. Det är det här som är
demokratins principer - inte att vi är överens om
allting, men att demokratins räckvidd har giltighet i de
här frågorna.
Hagård tar nu avstånd från Per Unckels definition
om att föra bortom demokratins kontroll och säger att
det skall handla om att föra detta bort från socialde-
mokratisk klåfingrighet. Ja, från demokratisk syn-
punkt är det mycket mer elegant uttryckt; det måste
jag hålla med om. Det är bra att Hagård tar avstånd
från Per Unckels formulering i det här avseendet.
Men fortfarande är frågan varför det var så angeläget
att få bort de här pengarna från den demokratiska
agendan. Det är där vi kan ifrågasätta det demokratis-
ka sinnelaget.
Jag frågar Birger Hagård: Varför genomfördes
den här förändringen utan de överläggningar som man
tidigare hade varit överens om mellan de olika poli-
tiska partierna? Varför gick det så fort?