Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till
alla moment i utskottets hemställan, utom mom. 7,
där jag yrkar bifall till reservation 5. Beträffande
övriga reservationer yrkar jag alltså avslag.
Skälet till att utskottsmajoriteten inte vill minska
anslaget till Domstolsverket, vilket Ny demokratis
företrädare vill göra i reservation 1, är att
regeringen nyligen har gett verket i uppdrag att
utforma förslag till ny organisation, innebärande
största möjliga decentralisering till domstolarna av
de löpande arbetsuppgifterna. Att i det läget skära
ned på medelstilldelningen är oklokt. Det är bättre
att avvakta de förväntade positiva effekterna av
den tänkta decentraliseringen.
I reservationerna 2 och 3 tas sammansättningen av
Domstolsverkets styrelse respektive
Tjänsteförslagsnämnden återigen upp. I
utskottsbetänkandet 1993/94:JuU10 behandlas
båda dessa frågor. Riksdagen har alltså helt nyligen
ställt sig bakom ett utskottsbetänkande som i dessa
avseenden sammanfaller med vad
utskottsmajoriteten anför i det betänkande som vi
nu behandlar. Det vore klart olämpligt att komma
med nya regler flera gånger per år. Detta är i varje
fall mitt främsta skäl för att gå på majoritetslinjen.
Reservation 4 innehåller krav på utökning av
Sollefteå tingsrätt. Eftersom det inte synes vara
aktuellt med några nedläggningar av de mindre
tingsrätterna -- frågan behandlades som bekant så
sent som förra året i anledning av ett antal
motioner -- saknas motiv för bifall till förslaget.
I reservation 6 dras en lans för renodling av
domarrollen. När det gäller hovrätterna har en del
ändringar införts i hovrättsinstruktionen, som
innebär möjlighet att delegera vissa beslut som är
under beredning till fiskaler, fiskalaspiranter och
domstolsbiträden. För övriga domstolar finns det
anledning att avvakta pågående reformarbete till
följd av Domstolsutredningens förslag, som kan
komma att få stor betydelse för arbetsformerna. I
det rådande beredningsläget tycker jag, som
utskottsmajoriteten, inte att det är nödvändigt med
något uttalande av riksdagen.
Karl Gustaf Sjödin vill, som framgår av reservation
7, införa ett system med särskilda
ungdomsdomstolar, där ungdomar skulle
tjänstgöra som domare, åklagare och försvarare.
Utskottet har inte gått ifrån sin negativa inställning
till förslaget, som också kom till uttryck så sent som
i höstas. Utskottsmajoriteten ansåg då, som nu, att
det inte kan komma i fråga, särskilt inte i
ungdomsmål, att frångå kravet på utbildning och
kompetens hos aktörerna i brottmålsprocessen
eller andra processer. Det är det förslag som har
lagts fram och som har behandlats.
Nu talar Karl Gustaf Sjödin om att det inte skulle
röra sig om riktiga domare, utan om en
försöksverksamhet utan någon rättsverkan. Det är
nya argument för ett nytt förslag, med någon sorts
övningsverksamhet för ungdomar. Om det är det
som Karl Gustaf Sjödin menar, förstår jag över
huvud taget inte varför han motionerar i riksdagen.
Om sociala myndigheter, skolor och andra skulle
vilja ordna en sådan här övningsaktivitet finns det,
såvitt jag förstår, ingen lag som hindrar det. Det
kanske t.o.m. kan vara positivt att lära ungdomar
litet grand om vad lagar och förordningar
innehåller. Men i den skepnad som förslaget har
lagts fram här finns det inget annat än avslag som
är lämpligt.
Domstolarna tilldelas enligt regeringens
proposition 2 533 888 000 kr, dvs. två och en halv
miljard. Utskottsmajoriteten plussar på med 10
miljoner.
I reservation 5 redovisar företrädarna för
regeringspartierna i utskottet skäl för att det bör
räcka med regeringens förslag. Av de skälen yrkar
jag bifall till reservation nr 5.
Göran Magnusson var i sitt anförande för en stund
sedan ganska generös. Han talade för de 10
miljonerna. Han ville också ha beröm för först 178
miljoner och sedan 200 miljoner. Det är uppenbart
att socialdemokraterna har gott om pengar, och det
får vi väl vara tacksamma för!
Till sist, herr talman, vill jag meddela att jag med
stor tillfredsställelse kommer att delta när
kammaren avslår ett antal motioner angående
inskrivningsväsendet m.m. Jag är själv en av dem
som har motionerat. Skälet till att jag ändå med
glädje avslår min egen och andras motioner i det
aktuella ärendet är att ett befarat förslag från
regeringen angående inskrivningsväsendet aldrig
kom till riksdagen. Detta faktum utgör grund för ett
gott betyg för de ansvariga inom regeringen.
Till sist: Av ett utdelat rättelseblad framgår det
riktiga datumet för justeringen av betänkandet,
nämligen den 12 april och inte den 29 april, som
ännu inte har inträffat.