Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Anslag till domstolsväsendet

GÖRAN MAGNUSSON (s), 1994-04-20 (riksmöte 1993/94).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Kammaren har nu att debattera

anslagsfrågan för Domstolsverket för kommande

budgetår och i anslutning till det ett antal motioner

med olika frågor som sammanhänger med

domstolarnas verksamhet.

Inledningsvis konstaterar jag att det som i flera år

skrivits om Domstolsväsendet, nämligen att

arbetsläget är ansträngt, gäller dess värre alltfort.

Domstolarna har en besvärlig arbetssituation. I de

allra flesta fall kan man notera ett ökat antal

ärenden. De s.k. balanserna ökar. Från ingendera

parten -- om jag får uttrycka mig på det sättet om

de båda blocken -- handlar det om några yrkanden

om anslagsäskanden med siktet att tillföra

domstolarna mer pengar på grund av deras

arbetsbörda.

Från den socialdemokratiska gruppens sida har vi

gjort ett antal reservationer. I vår första

reservation, reservation 2 i betänkandet, tas

Domstolsverkets styrelsesammansättning upp till

diskussion. Jag yrkar bifall till reservation 2.

Från oppositionens sida, i samband med att

Domstolsverket omorganiserades, har vi fört fram

att vi vill ha den sammansättning av

Domstolsverkets styrelse som tidigare gällt, dvs.

med folk från domstolarna och med ett par

personer som kan sägas representera

allmänintresset.

I samband med att riksdagen behandlade frågan om

Domstolsverkets organisation blev det majoritet

för ordningen att ledamöterna i Domstolsverkets

styrelse i huvudsak skall rekryteras bland dem som

är verksamma inom domstolarna. De skall

dessutom vara domare. Det är det främsta kriteriet.

Det är inte alldeles enkelt att förstå vilka tankar

som döljer sig bakom detta. Men jag kan inte värja

mig för tanken att det finns någon idé om att

domstolarna inte skall ha kontakten med

allmänheten, utan att det i stället skall bli ett slags

domstolsvärld utanför det som normalt gäller i

statliga verk och myndigheter där man har en

sedvanlig styrelse. I fortsättningen kan det kanske

bli ett rådgivande organ, dvs. en kontaktmöjlighet.

Vi socialdemokrater anser att resonemanget när

det gäller vår principiella syn, dvs. att

allmänintresset skall vara representerat i

Domstolsverkets styrelse, alltjämt har bärighet. Vi

yrkar därför bifall till vår reservation som innebär

ett tillkännagivande till regeringen.

I detta sammanhang vill jag också beröra de

fackliga representanterna i styrelsen. Vi anser att

det är av stor betydelse att de inom verkets område

verksamma fackliga organen har möjlighet att vara

representerade i styrelsen. Den fackliga medverkan

i styrelsen sattes det punkt för i samband med att

styrelsens sammansättning ändrades. Jag ställde då

frågan till utskottets ordförande Britta Bjelle, som

inte är här nu, varför det var så viktigt att fösa ut de

fackliga representanterna ur Domstolsverkets

styrelse. Samma resonemang kan också föras

beträffande Tjänsteförslagsnämnden, reservation 3

i betänkandet.

Det kan vara intressant att konstatera att Britta

Bjelle så sent som 1992 motionerade om att det

skulle införas en tjänsteförslagsnämnd inom

polisväsendet. Motiveringen då var -- bortsett från

en del organisatoriska administrativa frågor -- att

man skulle få mer facklig representation i

rekryteringsprocessen när det gällde vissa chefer

inom polisväsendet, om man införde en

tjänsteförslagsnämnd lik den som då fanns inom

domstolsväsendet. Frågan är vad det är som gjort

att det blivit så viktigt att inte låta de fackliga

representanterna eller företrädarna vara med i

detta verks styrelse eller i andra verks styrelser.

Möjligtvis kan företrädaren för majoriten ge svar

på detta. Jag yrkar bifall till reservation 3.

Något utförligt tänkte jag även beröra reservation

5, som tar upp anslaget till domstolarna.

Inledningsvis sade jag att det inte rådde någon

oenighet om det. Men det gör det i den meningen

att det finns en majoritet i utskottet för en ökning

av anslaget till domstolarna på 10 miljoner kronor.

Dessa 10 miljoner kronor skall användas för att

man skall kunna avdöma de ekobrottsmål som vi

räknar med kommer till stånd därför att insatserna

mot ekobrottsligheten kan ökas på olika sätt.

Visserligen motsatte sig företrädarna för

regeringen i förra veckan denna anslagsökning. De

säger att vi inte har råd, eller vilka nu argumenten

är. Men förra veckan tillförde ju ändå riksdagens

majoritet ytterligare pengar. Regeringen var sedan

inte sen att någon dag efter tala om att ytterligare

insatser skulle göras för ekobrottsbekämpandet.

Verksamheten organiserades på det sätt som vi

socialdemokrater föreslagit. Visserligen sades det

ingenting om att mer pengar tillkommit. Men det

var väl dessa ytterligare pengar som skulle

användas.

I analogi med detta kan jag tänka mig att det känns

litet besvärligt för regeringsföreträdarna.

Regeringen har ju nu gett ut en vitbok -- eller

svartvit bok -- om ekobrottsligheten och sagt att så

mycket skall göras. Men såvitt jag förstår skall

regeringsföreträdaren här i kammaren yrka avslag

på de 10 miljoner kronor som skulle kunna tillföras

Domstolsverket för avdömande i den ökning av

antalet ekobrottsmål som rimligen bör bli resultatet

av de intensifierade ansträngningar som nu görs för

att bekämpa ekobrottsligheten. Från

riksdagsmajoritetens sida har regeringen ''tvingats

på'' 128 miljoner kronor för insatser. I andra

sammanhang har det blivit ett par hundra miljoner

kronor inom skattebrottsområdet. Det är väl dessa

pengar som regeringen nu skall använda när

regeringen nu äntligen säger sig vilja prioritera

bekämpandet av ekobrottsligheten. Det måste vara

ganska svårt att få detta att gå ihop för företrädarna

för regeringen. Jag yrkar bifall till reservation nr 5.

Reservation 6 handlar om renodling av

domarrollen. Jag inskränker mig till att säga att det

är beklagligt att regeringen inte utnyttjar de

möjligheter som finns till en renodling av

domarrollen, för att öka kapaciteten i dömandet

och för att låta annan icke juristutbildad personal

inom domstolarna ta över den större del av det

arbete som de är kompetenta nog att klara. Om

man kunde delegera i större omfattning till icke

juristutbildad domstolspersonal skulle man frigöra

resurser bland domarpersonalen och på så sätt öka

avdömandet av målen. Det är viktigt med hänsyn

till de ökande balanserna. Jag ber att få yrka bifall

också till reservation 6.

Debatten

Hämtad sida: 10

10 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

GÖRAN MAGNUSSON (s): Anslag till domstolsväsendet (1994-04-20) — PRESS0