Fru talman! Att blicka bakåt är första steget mot att blicka framåt. Samarbetet mellan EU:s medlemsstater har prövats hårt under coronakrisen det gångna året, med stängda gränser och sociala och ekonomiska utmaningar. Samtidigt har EU:s förmåga att säkerställa den inre marknadens funktionssätt och att upprätthålla fria varuflöden under krisen varit avgörande för svensk handel med omvärlden.
EU är ett samarbete för demokratier, där Sveriges röst ska vara tydlig och stark för att rättsstatens principer ska respekteras i hela EU. Detta är avgörande för att EU i utrikespolitiken på ett trovärdigt sätt ska kunna driva på för mänskliga fri- och rättigheter.
Medlemsstater med regeringar som försöker urholka demokratin och rättsstaten ska mötas av tydliga konsekvenser genom rättsliga påföljder, suspenderad rösträtt i ministerrådet, eller genom att EU-medel inte betalas ut. Därför ska Sverige fortsätta att fullt ut stödja de pågående så kallade artikel 7-förfarandena, som kan leda till att rösträtten i EU dras in för de aktuella länderna om inte situationen förändras till det bättre.
Fru talman! Även när det gäller EU:s vidare utvidgning är det fundamentalt att värna om den liberala demokratin och rättsstatens principer. Det har vi lärt oss inte bara under det gångna året utan också tidigare år. Det är någonting vi måste ha med oss framöver.
I dagsläget lever Turkiet inte längre upp till EU:s rättmätiga förväntningar i en utvidgningsprocess, varför det inte är meningsfullt att fortsätta medlemskapsförhandlingarna, vilka sedan ett par år tillbaka i praktiken inte förs. Däremot bör EU fortsätta att stödja det civila samhället, människorättsförsvarare och journalister i Turkiet, samt värna turkiska studenters tillträde till europeiska universitet.
Samtidigt som utvecklingen när det gäller EU:s grundläggande värden tyvärr går åt fel håll i flera av medlemsländerna pågår anslutningsprocesser på västra Balkan. EU:s inre problem är en signal att vara uppmärksam på då nya kandidatländer kan bli aktuella för medlemskap i unionen. Den skärpta granskningen av befintliga medlemsstater behöver också utvecklas i anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna.
Fru talman! EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Det blir särskilt uppenbart när det säkerhetspolitiska läget präglas av ökade spänningar såväl längs EU:s östliga gräns som i Medelhavsområdet.
Dagens krav på enhällighet vid beslut inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik omöjliggör dessvärre ett effektivt europeiskt agerande, då enskilda medlemsstater kan blockera beslut. Det blir särskilt problematiskt när fientligt inställda stater försöker binda upp enskilda EU-medlemsstater i en beroendeställning för att öka sitt strategiska inflytande på den europeiska kontinenten. En övergång till kvalificerad majoritet i beslutsfattande om utrikes- och säkerhetspolitiken skulle därför påtagligt stärka EU:s förmåga att agera på den internationella scenen.
EU:s fördjupade försvarssamarbete har potential att stärka de enskilda medlemsstaternas försvarsförmåga och unionens samlade förmåga att hantera ett försämrat omvärldsläge. Och ett effektivt samarbete mellan EU och Nato är avgörande för att hantera det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europas närhet.
De förändringar som har skett i vår omvärld är att USA nu har fått en annan inriktning på sin politik och att Storbritannien har lämnat Europeiska unionen. Vi har två länder som vi behöver förhålla oss till som nära vänner.
Vi moderater menar att de här globala utmaningarna ska mötas genom ett fördjupat transatlantiskt samarbete, vilket utifrån rådande världsordning är både logiskt och verkningsfullt. Storbritannien, Norge och USA bör ha en särställning givet dessa länders viktiga bidrag till Europas säkerhet, inte minst vad gäller hybridhot, strategisk kommunikation och cybersäkerhet.
Fru talman! Sverige ska också stå upp för samarbetet inom det östliga partnerskapet, inte minst genom att dra erfarenhet av det som har hänt i Ukraina. Vi ska vara ett starkt stöd för deras reformprocess och europeiska närmanden.
De senaste årets tragiska utveckling i Belarus visar på behovet av att EU agerar kraftfullt när auktoritära ledare i närområdet begår brott mot den egna befolkningen. De åtgärder som vidtagits mot regimen i Belarus måste vara uthålliga samtidigt som EU:s stöd till försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter ska vara funktionellt.
EU måste ha förmågan att sätta press även på den ryska regimen att ändra sitt utrikespolitiska agerande. Det präglas av hänsynslöshet och brott mot grundläggande folkrättsliga principer. Att säga namnet Aleksej Navalnyj räcker som sammanfattning.
Sverige måste också tydligt värna om en samlad europeisk hållning i Rysslandspolitiken och att nuvarande principer för politiken ligger fast över tid. Det är centralt för svenskt intresse att gasledningsprojektet Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland, som vi har diskuterat under det gångna året, stoppas. Därför måste regeringen göra ytterligare ansträngningar för att minska EU:s beroende av rysk gas.
Det är också av högsta vikt att EU har en gemensam hållning gentemot Kina, helst samstämmig med likasinnade länder såsom Australien, Kanada, Storbritannien och USA.
Kinas politiska utveckling och agerande mot omvärlden präglas av brott mot mänskliga rättigheter och folkrätten och av avsteg från internationella åtaganden. Kinas agerande i Europa visar en påtaglig ambition att splittra EU:s medlemsstater genom ekonomiska påtryckningar. Om enskilda medlemsstater blir alltmer beroende av Kina och dess investeringar finns risk för att det blir svårare att enas om ett EU-gemensamt agerande. Vi har sett detta och vill inte se det igen.
Sverige ska därför vara drivande för att EU solidariskt motverkar påtryckningar från Kina mot enskilda medlemsstater.
Denna tydlighet har dessvärre brustit vad gäller utvecklingen i Hongkong, där dess självstyrande ställning slagits i spillror av Fastlandskinas agerande i Hongkong.
Fru talman! EU är också världens största biståndsgivare och ger över 50 miljarder euro om året för att motverka fattigdom och skynda på den globala utvecklingen.
Klimatfrågan är en global angelägenhet, och EU är den viktigaste internationella arenan för Sveriges klimatsamarbeten. Vi anser att Sverige med sin trovärdighet i biståndsfrågor bör verka för att EU prioriterar klimatbistånd i den gemensamma biståndspolitiken.
För Moderaternas del är det vidare självklart att beslut om att införa nya egna medel ska kräva enhällighet i rådet. Det säkrar Sveriges och riksdagens inflytande och befogenhet över skattefrågorna.
Vad EU mer bör göra är att fokusera på att fördjupa den inre marknaden och driva på för mer välståndsskapande frihandel. Den inre marknaden är en ovärderlig tillgång i en alltmer oförutsägbar värld.
Fru talman! Avslutningsvis: Efterfrågan på elektricitet kommer att öka dramatiskt i takt med att industrier och transporter elektrifieras. EU har som mål att 32 procent av energiförsörjningen ska komma från förnybara källor år 2030. Detta menar vi moderater är för lågt. Begränsningen till förnybara energikällor exkluderar dessutom kärnkraft, vilken behövs för att säkra såväl effektbehoven som stabiliteten i elsystemen.
Fru talman! Man kan säga mycket om det gångna året, och den exposé jag nu gjort skulle jag gärna vilja stämma av om ett år igen då vi ser vad EU egentligen borde göra och vi kan få anledning att se om EU har kraften att gå vidare.
Jag yrkar bifall till reservation 1 men står givetvis bakom samtliga våra reservationer och särskilda yttranden.