Fru talman! Om Sven Gunnars inlägg gick under rubriken återvinning eller repris vet jag inte, men vi får väl utvärdera det i efterhand när vi läser tidigare inlägg.
Först vill jag kommentera miljöbilspremien - ett av de sämsta förslag jag någonsin har hört talas om! Större delen av dagens nybilsförsäljning är tjänstebilar som inte påverkas ett enda dugg av en rabatt. Det är bara ren förtjänst för dem som ändå hade köpt en! De andra som köper miljöbilar är folk som har det relativt gott ställt, som jag och Jeppe Johnsson. I förra veckan beställde jag en miljöbil som släpper ut 105 gram per kilometer tror jag att det var. Det är klart att jag tackar för dessa pengar! Nu får jag vänta på leveransen och pengarna tills beslutet är fattat, men jag tackar för dem.
Åt dem som har ska vara givet står det någonstans. Den här premien handlar väl om det. Man kunde i stället ha tänkt att där ute finns massor av bilar som vi kan konvertera till etanoldrift. Det kostar 10 000-15 000 och det har den enskilde kanske inte råd med. Om man i stället hade lagt pengarna på det skulle vi ha gjort en miljövinst. Men vi säljer inte en enda miljöbil extra genom att subventionera det från 250 000 till 240 000, eller genom att ge några företag billigare bilar till tjänstemännen. Det är ett mycket dåligt förslag och illa hanterade skattepengar!
Men det var inte det jag skulle tala om, fru talman, utan en annan sak. Varje år driver ca 6 000 kubikmeter skräp i land längs Bohuskusten. 6 000 kubikmeter! Och det är det som syns, inte det som sjunker. Det är skräp från Nordsjön men även från Baltikum som strömmarna har fört med sig till Skagerrak och Kattegatt. Där samlas det och blåser i land. 80 procent av det skräp som i dag tas om hand har sitt ursprung i ett annat land. Det kan man kalla materialströmmar!
I betänkandet avhandlas ett antal motioner som bland annat berör nedskräpning. Nedskräpning sker på många sätt. En del kommer via luften och annat via havet. Den nedskräpning som sker via luften sprider sig över stora delar av vårt land och leder ofta till försurade miljöer. Skräpet som kommer via havet hamnar vid våra kuster.
Det nedfall som kommer via luften och bidrar till försurningen i vårt land tar vi ett nationellt ansvar för. Men det skräp som kommer via havet är ett kommunalt ansvar, säger utskottet - trots att 80 procent kommer från ett annat land.
Om vi ska börja resonera som utskottet gör kan man undra vems ansvar det är när en oljetanker släpper ut tonvis med olja i Östersjön som driver in mot Stockholmskusten. Är det kommunalskatten ute på Möja som ska höjas i oljesaneringens spår? Är det ett kommunalt problem för Gotland och andra kommuner efter Östersjökusten när algblomningen pågår som värst några månader om året på grund av all kväve som släpps ur runt Östersjön eller ska vi ta ett nationellt ansvar?
Skräp utgör ett allvarligt problem i marina och kustnära miljöer, och problemet ökar. Skräpet skadar, orsakar lidande och hotar ekologiska system och måste därför transporteras bort. Den för kustkommunerna så betydelsefulla turistnäringen drabbas dessutom när holmar och skär skräpas ned. I Sverige är Bohuslän särskilt drabbat av marin nedskräpning. Varje år driver tonvis i land längs Bohuskusten.
Arbetet med strandstädning är ett uppdrag som faller utanför ordinarie uppgifter och ansvar hos stat, region och kommun. Många kommuner arbetar med strandstädning och tillhandahåller arbetsbåtar och arbetsledande personal och transporterar skräpet till sopstationerna för vidare destruktion. Men det är väldigt osäkert om det i framtiden kommer att finnas ekonomiska resurser för denna verksamhet när kommunerna måste prioritera basverksamheter som skola, vård och omsorg. Det finns därför ett behov av en nationell översyn av hur städning av marina och kustnära miljöer i framtiden ska finansieras.
Fru talman! Vad ska vi då göra åt problemet?
Utskottet hänvisade bland annat till att problemet bör angripas i grunden och genom satsningar på lokalt och regionalt förankrade projekt som fokuserar på opinionsbildning bland vissa målgrupper såsom fiskare, redare, oljeindustri etcetera. Syftet är att minska mängden marint avfall genom att skapa attityd- och beteendeförändringar hos dem som bidrar mest till nedskräpningen.
Tror utskottets majoritet att småkommunerna utefter Bohuskusten ska resa runt bland Nordsjöländerna och propagera för ett större ansvarstagande av dessa länders invånare vad gäller nedskräpningen och dumpningen av skit i havet? Jag skulle vilja se när ni agerar för att kommunerna utefter Östersjön ska resa runt till olika redarföreningar och propagera för att de inte ska släppa ut olja olagligt eller att de ska besöka länderna på andra sidan Östersjön och sälja in att de ska bygga ut sina reningsverk så att vi kan minimera algblomningen. Det ska bli intressant att ta del av vad skattebetalarna i dessa kommuner säger till de förtroendevalda.
Att avslå motion MJ221 om en nationell översyn av hur städningen av marina och kustnära miljöer i framtiden ska finansieras är en ren provokation mot berörda kommuner.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 13. Jag förväntar mig nu att de borgerliga politikerna från västkusten, som i valrörelsen lovade att agera i frågan, ställer sig bakom motionen.
Som jag sade tidigare driver ca 6 000 kubikmeter skräp i land längs Bohuskusten. Det är skräp från Nordsjön och från Baltikum som strömmarna fört med sig till Skagerrak och Kattegatt och som sedan blåser i land. 80 procent av detta kommer från utlandet. Är inte det ett nationellt intresse?
Havsmiljöproblemen är gränsöverskridande, och lösningarna kan enligt uppgift på regeringens webbplats bara nås genom ett gemensamt agerande med andra berörda länder. Då kan ju inte utskottet hävda att det är en kommunal angelägenhet.