Herr talman! Först ska jag säga några ord om Kapacitetsutredningen och Norra stambanan.
Det underlag som Kapacitetsutredningen hade för sin utredning visade sig vara helt felaktigt. Man påstod i utredningen att trafiken på Norra stambanan skulle öka med 1 procent fram till 2030. Det säger sig självt att det inte ens är i närheten av träff. Vad det berodde på att man hade det här felaktiga underlaget kan jag inte veta, men jag vet att Trafikverket efteråt har reviderat det och konstaterat att det ser helt annorlunda ut. Jag kan också säga att man har varit tvungen att göra om revideringen. Man har kunnat se att det är ännu större kapacitetsbrister. Det finns inga tåglägen kvar på Norra stambanan. Det är fullt; så är det.
Hur ska svensk export kunna transportera sina varor efter den banan? Hur ska vi få ut stålet från Norrbotten? Hur ska vi få ut det till i första hand Borlänge och sedan vidare ned till Hamnbanan i Göteborg? Hur ska det gå till? Det går inte att frakta på annat sätt än via tåg - möjligen via sjöfart, men där har vi svaveldirektivet att ta hänsyn till, och det ska vi inte diskutera i dag.
Ministern säger att det var viktigt att få med de här projekten på TEN-T-kartan. TEN-T är väl inte en karta. Det är ett system för att finansiera infrastrukturinvesteringar i EU. Visserligen har man ritat in det på en karta; det är sant. Men kartorna är inte det väsentliga, utan det väsentliga är vad man gör med de projekt som finns med i TEN-T-programmet.
När det gäller Norrbotniabanan, som det gäller i det här sammanhanget, och den finansiering upp till ett visst antal procent, 20-30 procent, som vi skulle kunna få från TEN-T-programmet - troligtvis skulle andelen vara mindre i verkligheten - läggs pengarna ut nu. Fram till 2016 har de flesta pengarna lagts ut för att man ska klara investeringarna fram till 2030, som är den bortre gränsen för TEN-T-programmet, som det ser ut i dag.
Det innebär att om vi inte är med nu finns det inga pengar kvar att fördela sedan. Då kan vi sitta där och hoppas att vi ska få några pengar från EU för TEN-T-satsningar i Sverige på Norrbotniabanan. Men det kommer vi inte att få. Det kommer inte att finnas några pengar att fördela från EU.
Där tror jag att regeringen måste fundera en gång till. Norrbotniabanan AB:s framställan om att få sätta i gång och bygga de första tio kilometerna av Norrbotniabanan har återigen avslagits. Det hade kanske varit intressant att få det utvecklat i svaret.
Det handlar faktiskt om tillväxt. Den del av Sverige som har den största tillväxten i dag är norra Sverige. Norrbotten och Västerbotten har den största tillväxten i Sverige i dag. Utefter kusten är det en lika stor befolkningstäthet som mellan Linköping och Malmö. Där ska det byggas höghastighetsjärnväg.
Jag får återkomma i nästa inlägg.