Herr talman! Miljöpartiet har till detta betänkande tre reservationer gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, en gemensam reservation med Vänsterpartiet samt en egen reservation. Miljöpartiet står naturligtvis bakom samtliga av sina reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation nr 2, som handlar om hemlöshet.
Jag vill inleda med att ta upp frågan om vräkning och bostadslöshet för barnfamiljer. Uppfyller kommunerna i dag sitt bostadsförsörjningsansvar utifrån den lagstiftning som finns, och leder det till att inga barnfamiljer vräks? Tyvärr måste man konstatera att barnfamiljer fortfarande vräks. Egentligen finns redan lagstiftning som borde vara tillräcklig. Hyresvärden är skyldig att meddela socialnämnden när en hyresgäst blir uppsagd och vad som är anledningen till detta. Enligt socialtjänstlagen är socialnämnden skyldig att utan dröjsmål inleda utredning om vad som har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd från nämnden. Trots detta blir barn vräkta.
Enligt senaste statistiken från kronofogden vräktes 578 barn 2009. Att Kronofogdemyndigheten nu har börjat föra statistik över det antal barn som blir vräkta är mycket bra. Det är första gången som sådan statistik tas fram. Myndigheten har dock ingen närmare information om vad som ligger bakom det antal vräkningar som nu görs av barnfamiljer. Det går alltså inte att veta hur socialtjänsten har agerat och vad som är orsakerna till att man inte har lyckats uppfylla en del av sina skyldigheter.
Därför tycker vi i Miljöpartiet att det är viktigt att ta reda på vad det beror på att så många barnfamiljer trots allt fortfarande vräks och inte bara hur många de är. Vi anser att det finns all anledning att se över om det behövs en ytterligare förstärkning och/eller ett tydliggörande av socialtjänstlagen så att socialtjänstens ansvar att agera i enlighet med de lagar och regler som finns blir ännu tydligare och obligatoriska. Inga barnfamiljer ska vräkas, men det sker fortfarande. Det är något vi vill ändra på.
Herr talman! Det finns i betänkandet en sexpartimotion som tar upp frågan om sexualbrott mot barn och efterlyser mer systematiserad kunskap om detta. Samhället måste naturligtvis göra sitt yttersta för att förhindra sexualbrott mot barn. Miljöpartiet anser att det behövs ytterligare åtgärder inom detta område, till exempel insatser för fler i behandling inom kriminalvården och fortsatt behandling efter avtjänat straff samt ett förbättrat internationellt samarbete. Det behövs en samlad och systematiserad kunskap om förövare och deras problematik och om behandling av förövare när det gäller sexualbrott mot barn, vilket i stor utsträckning saknas i dag.
Det redovisas i utskottets betänkande att SBU har fått i uppdrag att genomföra en utvärdering av effekterna av behandlingsmetoderna för personer som har begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn. En kartläggning av tillgängliga insatser och hur det ser ut geografiskt görs av Socialstyrelsen, och forskning pågår på Karolinska Institutet. Allt detta är bra, men Miljöpartiet vidhåller att det som motionen i första hand efterlyser, förutom behandlingen, är att det krävs mer kunskap om förövare och deras problematik. Det är först när denna kunskap finns som man på ett mer effektivt sätt kan förebygga sexualbrott mot barn.
Sexuella brott mot barn förekommer över hela världen. Människohandel med barn i sexuella syften och barnsexturism är brottslighet som sträcker sig över gränserna, och många länder kan bli inblandade i olika utredningar.
Barnpornografibrott har en tydlig global dimension, och utbytet av information mellan länder i syfte att identifiera brottsoffer är en viktig del i arbetet för att utreda denna brottslighet. Det är därför viktigt att det internationella samarbetet på detta område stärks inom EU och också inom ramen för samarbeten som sträcker sig utanför EU:s gränser.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag lyfta fram problematiken med våld i nära relationer.
Den 1 juli 2007 infördes ett förtydligande i socialtjänstlagen i 5 kap. 11 §. I samband med behandlingen av detta lagförslag kritiserade Miljöpartiet regeringen för att man inte följde utredningens förslag till lagtext, som skulle ha inneburit en ännu skarpare och tydligare skyldighet för socialtjänsten att erbjuda stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor.
Vad har då hänt sedan den nya lagtexten infördes 2007? Ja, Socialstyrelsen har nyligen lämnat en rapport där man konstaterar att kvinnor och barn som på olika sätt drabbas av våld från närstående ofta inte får den hjälp de behöver och har rätt till.
Det är första gången som en nationell tillsyn genomförts av kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Tillsynen genomfördes i 80 utvalda kommuner under perioden september 2008 till mars 2009 och visar på omfattande brister.
I rapporten redovisas att resultatet av tillsynen tyder på att den lagskärpning som trädde i kraft så sent som 2007 inte har fått genomslag. I tillsynen konstateras att kommunerna brister i att följa upp kvaliteten på insatserna.
När nu kommunerna uppenbarligen allmänt brister så stort när det gäller stödet till våldsutsatta kvinnor är det ganska självklart att bristen är särskilt stor när det gäller kvinnor som har bristande språkkunskaper. Detsamma gäller dem med psykiska eller fysiska funktionshinder.
Ytterligare grupper som brukar fara särskilt illa och inte får hjälp är våldsutsatta kvinnor som har missbruksproblem och som i vissa fall även är hemlösa.
Ett annat område där det behövs mer insatser är arbetet mot våld som sker i hederns namn. Här måste kunskapen förbättras hos olika myndigheter om maktförhållanden i fråga om etnicitet, kultur och kön. Det krävs särskilda insatser till myndigheter för att de ska kunna ge adekvat stöd till kvinnor med utländsk härkomst som söker stöd för utsatthet för våld.
Herr talman! Med hänvisning till Socialstyrelsens rapport är det uppenbart att regeringens förändring av lagstiftningen från 2007 är ett misslyckande. Därför vill vi i Miljöpartiet se en ytterligare skärpning av lagstiftningen i socialtjänstlagen när det gäller stöd till våldsutsatta kvinnor i enlighet med vårt tidigare förslag som var i överensstämmelse med utredningens förslag.