Herr talman! Mikael Janson har, med anledning av
att regeringen i budgetpropositionen föreslagit rege-
ländringar i olika stödsystem med verkan fr.o.m. den
1 januari 1998, frågat statsministern om regeringen
avser vidta åtgärder för att mildra övergången för dem
som oförskyllt, på grund av korta "omställningstider",
drabbas av ändringar i regelsystemen. Mikael Janson
frågar också om regeringen är beredd att vidta åtgär-
der för att myndigheterna i tid skall kunna gå ut och
informera dem som berörs om kommande förändring-
ar som förhandlats fram av en tydlig majoritet i riks-
dagen så att sådana fall som nämns i interpellationen
inte upprepas. Arbetet inom regeringen är så fördelat
att det är jag som skall svara på interpellationen.
Mikael Janson utgår från två exempel. Det ena rör
budgetpropositionens förslag om villkor för utlands-
studiestöd. Som Mikael Janson säkert känner till har
utbildningsministern redan lämnat svar i den delen i
ett interpellationssvar till Ulf Kristersson och Beatrice
Ask den 18 november. Den uppgörelse som gjorts i
utbildningsutskottet innebär att inga sådana ändringar
skall genomföras nu. Utformningen av utlandsstudi-
estödet får i stället behandlas i samband med den
aviserade studiemedelsreformen, som bör träda i kraft
senast vid sekelskiftet.
Det andra exemplet som Mikael Janson tar upp
gäller höjningen av den nedre åldersgränsen för uttag
av ålderspension från 60 till 61 år. I budgetproposi-
tionen föreslås att höjningen av åldersgränsen skall
tidigareläggas och börja gälla redan fr.o.m. den 1
januari 1998.
Beslutet att höja den nedre åldersgränsen till 61 år
fattades av riksdagen i juni 1994, i samband med
förslag till riktlinjer för ålderspensionsreformen. Den
fortsatta beredningen av pensionsreformen sker i
Socialdepartementet. I arbetet medverkar den s.k.
genomförandegruppen med företrädare för de partier
som står bakom uppgörelsen. Det omfattande bered-
ningsarbetet har inneburit att tidpunkten för reformens
ikraftträdande har skjutits upp.
Riksdagen har beslutat att intjänandereglerna skall
träda i kraft år 1999 och att de första utbetalningarna
skall ske år 2001. Den senareläggning detta innebär
har medfört att ändringar bör göras i de beslutade
övergångsreglerna för reformen. En utgångspunkt är
därvid att justeringarna inte skall medföra större avvi-
kelser i förhållande till de antagna riktlinjerna. En
annan utgångspunkt är att de som omfattas av refor-
men skall kunna förutse effekterna av ett förtida pen-
sionsuttag.
I en departementspromemoria (Ds 1997:67 In-
komstgrundad ålderspension, m.m.) som för närva-
rande är ute på remiss har förslag lämnats till sådana
justeringar. Förslaget, som Genomförandegruppen har
ställt sig bakom, innebär att ålderspensionsreformen
skall omfatta personer födda 1938 och senare och att
den nedre åldersgränsen för pensionsuttag skall höjas
till 61 år fr.o.m. år 1998. Om åldersgränsen inte höjs
vid denna tidpunkt skulle den äldsta årsklassen kunna
ta ut pension före reformens ikraftträdande. De som
väljer att göra förtida uttag från 60 års ålder skulle
alltså inte kunna få definitiv information om hur deras
ålderspension kommer att förändras i och med den
omräkning med reformerade regler som senare skall
göras. Det är för att personer inte skall behöva fatta
beslut på oklara grunder som tidpunkten för höjning-
en av åldersgränsen till 61 år har tidigarelagts ett år.
Jag anser att det är angeläget att förändringar som
vidtas inom trygghetssystemen skall förberedas och
informeras om i så god tid att enskilda inte drabbas på
det sätt som Mikael Janson beskriver i sitt exempel. I
det här speciella fallet har vi dock prioriterat villkoren
för övergången till den reformerade ålderspensionen,
dvs. att när personer födda 1938 tar ut ålderspension
skall de veta vilka effekter de reformerade reglerna
kommer att få för deras framtida pension. Detta har
tyvärr medfört en kort förberedelsetid för höjning av
åldersgränsen för förtida pensionsuttag. För att för-
länga den tiden informerade vi om förslaget i ett
pressmeddelande i april månad, samma dag som Ge-
nomförandegruppen fattade beslutet. Vidare gick
Riksförsäkringsverket ut med riktad information i
samband med att budgetpropositionen presenterades i
september. Samtliga födda 1938, dvs. ca 90 000 per-
soner, informerades per brev. Av dessa skulle om-
kring 2 000 personer kunna förväntas ta ut pension
under nästa år.
Det är viktigt att myndigheterna så tidigt som
möjligt informerar om föreslagna förändringar av det
här slaget. En avvägning får göras från fall till fall när
i beslutsprocessen detta kan ske. Går man ut med
information i ett för tidigt skede kan det skapa förvir-
ring om beslutet därefter skulle senareläggas eller på
annat sätt justeras.