Herr talman! Det låter hoppfullt. Det var åtta år
sedan som barnkonventionen ratificerades av Sverige.
Ändå fanns det i slutet av 1997 faktiskt bara fyra
kommuner som införlivat barnkonventionen i sina
beslutande organ. Det är Trollhättan, Jönköping,
Krokom och Stockholm. Enligt Barnombudsmannen
Louise Sylwander, som följt denna fråga, har kommu-
nerna egentligen inget val. De måste helt enkelt inför-
liva barnkonventionen. Det är litet tragiskt att det har
gått så trögt.
Positivt är i alla fall att Trollhättan, som ligger i
Västra Götaland, numera har en barnchecklista för
politiska nämnder och styrelser. Där utropade man
1997 till barnens år. Sedan har kommunerna i Hal-
land, Bohuslän och Skaraborg satsat på en Rädda-
Barnen-utbildning av konventionspiloter, som skall
informera lokala beslutsfattare om konventionens
paragrafer.
Jag har samma uppfattning som utredningen - det
vet jag inte om ministern har - när det gäller att inrät-
ta en särskild enhet på Regeringskansliet underställd
en minister, precis som när det gäller jämställdhets-
frågorna. Då får man en samordningsfunktion för
frågor som rör barn. Jag menar att en samordning av
barnpolitiken i hela samhället är så viktig. I dag kan
man konstatera att det på såväl nationell som regional
och lokal nivå saknas samlad uppföljning av politiska
beslut vad det gäller barnen. Vad betyder t.ex. bud-
getnedskärningar för barnen?
Vad har ministern för åsikt om en särskild enhet?