Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Ändringar i körkortslagen (prop. 1995/96:118)

BIRGITTA WISTRAND (m), 1996-03-27 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Redan 1980 tog dåvarande Europeis-

ka gemenskapen sitt första steg mot en gemensam

transportpolitik genom att införa det s.k. gemenskap-

skörkortet. Syftet med detta körkort var tvåfalt. Dels

ville man öka trafiksäkerheten, dels ville man öka

rörligheten för personer som hade bosatt sig i en an-

nan stat än där de hade tagit sitt körkort. Det betydde

också att man fick en fordonskategori som skulle

gälla inom hela Gemenskapen.

Nästa steg i denna harmonisering är det s.k. kör-

kortsdirektivet 91/439/EEG som ligger bakom denna

proposition och det betänkande som vi diskuterar i

dag. Direktivet skall gälla från den 1 juli 1996, men vi

har fått dispens så att vi kan utfärda våra vanliga

svenska körkort fram t.o.m. slutet av 1997.

Detta direktiv innebär bl.a. att medlemsstaterna

skall införa nationella körkort efter en gemen-

skapsmall. Körkorten skall också erkännas av staterna

ömsesidigt. Erkännandet skall gälla oberoende av hur

länge körkortsinnehavaren vistas i medlemsstaterna.

Det går inte heller längre att ha mer än ett körkort.

Körkortet skall bytas ut när en person begär det. För-

utsättningen för bytet skall vara att personen i fråga

inte längre är bosatt i det land där han eller hon tog

sitt körkort. Körkortet skall också ange vilka kategori-

er av fordon som körkortsinnehavaren får framföra.

För detta använder man en bokstavsbeteckning som är

ungefär densamma som den vi har i Sverige i dag. Jag

kommer tillbaka till detta litet senare. Dessutom finns

det särskilda underkategorier, så att man successivt

kan komma i takt med stigande kompetenskrav.

I detta direktiv finns det också generella krav som

skall ställas för att ett körkort skall kunna utfärdas när

det gäller fysiska och psykiska krav och när det gäller

åldersgränser på körkortsinnehavaren. Däremot får de

enskilda medlemsstaterna ha vissa nationella bestäm-

melser för körkorten när det gäller begränsning, åter-

kallande och giltighet. Man kan också införa sådana

bestämmelser på körkort som har utfärdats i en annan

stat där körkortsinnehavaren bor.

I Sverige är det i körkortslagen som de grundläg-

gande bestämmelserna för körkort och för hur motor-

drivna fordon skall framföras finns. Dessutom har vi i

körkortsförordningen särskilda föreskrifter.

Det direktiv som vi diskuterar i dag kommer att

påverka reglerna för förarbehörighet, körkortsålder,

förarprov och för att utfärda och godkänna utländska

körkort. Däremot kommer det inte att omfatta kör-

kortstillstånd, återkallelse och spärrtid och inte heller

de regler om trafikskola och körkortsregister som

finns i körkortsförordningen.

Jag tänkte kortfattat ta upp de förändringar som nu

kommer att införas. Det är ganska komplicerat, och

jag undrar vem som egentligen skall kunna lära sig

detta på ett bra sätt. Men det är säkert några som är

bättre än jag på detta. Därför vill jag gå igenom kate-

gori för kategori.

Den första förändringen som införs är att vi får två

behörigheter när det gäller motorcyklar. Vi får två

kategorier, en som heter lätt motorcykel, A1, och en

som heter motorcykel. Detta är en nyhet för Sverige.

Tidigare har vi bara tittat på slagvolymen på högst

1253 cm, men nu kommer också motoreffekten in, och

den får inte vara högre än 11 kW, då är det en lätt

motorcykel. För denna lätta motorcykel är behörighe-

ten 16 år, dvs. samma behörighet som gällde för den

tidigare klassificeringen A och som gällde enbart

motorcykel.

När det gäller personbil införs också litet föränd-

rade regler. Nu kommer behörigheten B att gälla för

bilar upp till 3,5 ton som också har släpfordon eller ett

motorredskap.

Det sker alltså en förändring. Den som vill köra en

personbil som väger mer än 3,5 ton måste inneha C-

behörighet.

Vi moderater anser att de nya reglerna när det

gäller lätta motorcyklar är väldigt komplicerade. En-

ligt propositionen betyder det att de s.k. skotermope-

der som många har skaffat sig inte längre kan föras

fram med tillståndet B. Detta är väsentligt, eftersom

skotermopeden är ett väldigt bra färdmedel. Vi tycker

alltså att man skulle kunna utvidga bestämmelserna så

att B-behörigheten också skulle gälla förandet av lätt

motorcykel.

Nu sägs det i propositionen och av utskottets ma-

joritet att detta inte är möjligt, utan man vill begränsa

körkortets giltighet. Vi tycker att det är ett konstigt

argument. I Danmark går det bra. EG-direktivet läg-

ger inga hinder i vägen. Utskottet säger dessutom att

trafiksäkerheten kan vara i fara om man låter dem

som innehar B-behörighet framföra lätt motorcykel.

Det tror inte vi. Därför har vi tillsammans med Cen-

tern en motion i ärendet, men, som sagt, för tids vin-

nande yrkar jag inte bifall till den, fast vi står självfal-

let bakom den. Vi tror att det finns stora möjligheter

att det är möjligt att man precis som i Danmark kan

utvidga rätten att framföra lätt motorcykel.

Herr talman! Även när det gäller de s.k. D- och E-

behörigheterna blir det en viss skillnad. D-

behörigheten gäller buss. Förändringen blir nu att det

införs en rätt att också koppla släp till buss. Här blir

det också en förändring av åldersgränsen, från 20 till

21 år för buss. När det gäller släpfordon av kategori E

blir det en förändring från 19 till 18 år. Det kommer

alltså att betyda förändringar både uppåt och nedåt.

Det finns fler förändringar som vi har synpunkter

på. En av dessa gäller möjligheter till utbyte av ut-

ländskt körkort och det utländska körkortets giltighet.

Här delar vi Vägverkets uppfattning, som man gav till

känna i Körkortsutredningen, att den här frågan borde

utredas ytterligare. Men utskottets majoritet har varit

av annan mening. Vi anser då att alla personer från de

länder som tillämpar internationella konventioner om

vägtrafik - från Wien 1968 och Genève 1948 - borde

ha möjlighet att få sina körkort utbytta. Men det vill

inte utskottet. Det finns emellertid ingen anledning att

försvåra för dem som kommer från andra länder och

som har samma regler som vi har att inte kunna få

sina körkort utbytta. I det här sammanhanget borde vi

inte begränsa oss bara till EU-länderna.

Jag avstår att yrka bifall också till den här reser-

vationen. Slutligen hoppas jag att dessa bestämmelser

blir så klart presenterade för svenska folket så att de

går att förstå utan svårighet.

Debatten

Hämtad sida: 14

14 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

BIRGITTA WISTRAND (m): Ändringar i körkortslagen (prop. 1995/96:118) (1996-03-27) — PRESS0