Herr talman! Redan 1980 tog dåvarande Europeis-
ka gemenskapen sitt första steg mot en gemensam
transportpolitik genom att införa det s.k. gemenskap-
skörkortet. Syftet med detta körkort var tvåfalt. Dels
ville man öka trafiksäkerheten, dels ville man öka
rörligheten för personer som hade bosatt sig i en an-
nan stat än där de hade tagit sitt körkort. Det betydde
också att man fick en fordonskategori som skulle
gälla inom hela Gemenskapen.
Nästa steg i denna harmonisering är det s.k. kör-
kortsdirektivet 91/439/EEG som ligger bakom denna
proposition och det betänkande som vi diskuterar i
dag. Direktivet skall gälla från den 1 juli 1996, men vi
har fått dispens så att vi kan utfärda våra vanliga
svenska körkort fram t.o.m. slutet av 1997.
Detta direktiv innebär bl.a. att medlemsstaterna
skall införa nationella körkort efter en gemen-
skapsmall. Körkorten skall också erkännas av staterna
ömsesidigt. Erkännandet skall gälla oberoende av hur
länge körkortsinnehavaren vistas i medlemsstaterna.
Det går inte heller längre att ha mer än ett körkort.
Körkortet skall bytas ut när en person begär det. För-
utsättningen för bytet skall vara att personen i fråga
inte längre är bosatt i det land där han eller hon tog
sitt körkort. Körkortet skall också ange vilka kategori-
er av fordon som körkortsinnehavaren får framföra.
För detta använder man en bokstavsbeteckning som är
ungefär densamma som den vi har i Sverige i dag. Jag
kommer tillbaka till detta litet senare. Dessutom finns
det särskilda underkategorier, så att man successivt
kan komma i takt med stigande kompetenskrav.
I detta direktiv finns det också generella krav som
skall ställas för att ett körkort skall kunna utfärdas när
det gäller fysiska och psykiska krav och när det gäller
åldersgränser på körkortsinnehavaren. Däremot får de
enskilda medlemsstaterna ha vissa nationella bestäm-
melser för körkorten när det gäller begränsning, åter-
kallande och giltighet. Man kan också införa sådana
bestämmelser på körkort som har utfärdats i en annan
stat där körkortsinnehavaren bor.
I Sverige är det i körkortslagen som de grundläg-
gande bestämmelserna för körkort och för hur motor-
drivna fordon skall framföras finns. Dessutom har vi i
körkortsförordningen särskilda föreskrifter.
Det direktiv som vi diskuterar i dag kommer att
påverka reglerna för förarbehörighet, körkortsålder,
förarprov och för att utfärda och godkänna utländska
körkort. Däremot kommer det inte att omfatta kör-
kortstillstånd, återkallelse och spärrtid och inte heller
de regler om trafikskola och körkortsregister som
finns i körkortsförordningen.
Jag tänkte kortfattat ta upp de förändringar som nu
kommer att införas. Det är ganska komplicerat, och
jag undrar vem som egentligen skall kunna lära sig
detta på ett bra sätt. Men det är säkert några som är
bättre än jag på detta. Därför vill jag gå igenom kate-
gori för kategori.
Den första förändringen som införs är att vi får två
behörigheter när det gäller motorcyklar. Vi får två
kategorier, en som heter lätt motorcykel, A1, och en
som heter motorcykel. Detta är en nyhet för Sverige.
Tidigare har vi bara tittat på slagvolymen på högst
1253 cm, men nu kommer också motoreffekten in, och
den får inte vara högre än 11 kW, då är det en lätt
motorcykel. För denna lätta motorcykel är behörighe-
ten 16 år, dvs. samma behörighet som gällde för den
tidigare klassificeringen A och som gällde enbart
motorcykel.
När det gäller personbil införs också litet föränd-
rade regler. Nu kommer behörigheten B att gälla för
bilar upp till 3,5 ton som också har släpfordon eller ett
motorredskap.
Det sker alltså en förändring. Den som vill köra en
personbil som väger mer än 3,5 ton måste inneha C-
behörighet.
Vi moderater anser att de nya reglerna när det
gäller lätta motorcyklar är väldigt komplicerade. En-
ligt propositionen betyder det att de s.k. skotermope-
der som många har skaffat sig inte längre kan föras
fram med tillståndet B. Detta är väsentligt, eftersom
skotermopeden är ett väldigt bra färdmedel. Vi tycker
alltså att man skulle kunna utvidga bestämmelserna så
att B-behörigheten också skulle gälla förandet av lätt
motorcykel.
Nu sägs det i propositionen och av utskottets ma-
joritet att detta inte är möjligt, utan man vill begränsa
körkortets giltighet. Vi tycker att det är ett konstigt
argument. I Danmark går det bra. EG-direktivet läg-
ger inga hinder i vägen. Utskottet säger dessutom att
trafiksäkerheten kan vara i fara om man låter dem
som innehar B-behörighet framföra lätt motorcykel.
Det tror inte vi. Därför har vi tillsammans med Cen-
tern en motion i ärendet, men, som sagt, för tids vin-
nande yrkar jag inte bifall till den, fast vi står självfal-
let bakom den. Vi tror att det finns stora möjligheter
att det är möjligt att man precis som i Danmark kan
utvidga rätten att framföra lätt motorcykel.
Herr talman! Även när det gäller de s.k. D- och E-
behörigheterna blir det en viss skillnad. D-
behörigheten gäller buss. Förändringen blir nu att det
införs en rätt att också koppla släp till buss. Här blir
det också en förändring av åldersgränsen, från 20 till
21 år för buss. När det gäller släpfordon av kategori E
blir det en förändring från 19 till 18 år. Det kommer
alltså att betyda förändringar både uppåt och nedåt.
Det finns fler förändringar som vi har synpunkter
på. En av dessa gäller möjligheter till utbyte av ut-
ländskt körkort och det utländska körkortets giltighet.
Här delar vi Vägverkets uppfattning, som man gav till
känna i Körkortsutredningen, att den här frågan borde
utredas ytterligare. Men utskottets majoritet har varit
av annan mening. Vi anser då att alla personer från de
länder som tillämpar internationella konventioner om
vägtrafik - från Wien 1968 och Genève 1948 - borde
ha möjlighet att få sina körkort utbytta. Men det vill
inte utskottet. Det finns emellertid ingen anledning att
försvåra för dem som kommer från andra länder och
som har samma regler som vi har att inte kunna få
sina körkort utbytta. I det här sammanhanget borde vi
inte begränsa oss bara till EU-länderna.
Jag avstår att yrka bifall också till den här reser-
vationen. Slutligen hoppas jag att dessa bestämmelser
blir så klart presenterade för svenska folket så att de
går att förstå utan svårighet.