Fru talman! Det är en högtidlig dag i dag. Elva år av misslyckanden från Jan Björklunds tid tar nu slut. Det kan diskuteras länge vilken av Jan Björklunds skolreformer som var mest misslyckad. Men att ta bort den grundläggande behörigheten från gymnasieskolans yrkesprogram är nog en solklar toppkandidat.
Fru talman! Vi i Miljöpartiet motsatte oss redan då denna reform, och för snart fyra år sedan hade vi möjlighet att sätta punkt. Den gången röstade riksdagen nej. Men i dag förändrar vi framtiden för många elever i vårt land.
I dag ska riksdagen rösta om att alla elever som går ett program på gymnasiet, oavsett om det är ett yrkesförberedande eller ett studieförberedande program, ska ha en grundläggande behörighet som utgångspunkt. Det betyder att på schemat kommer alla de ämnen att finnas som är det grundläggande kravet för att söka sig vidare till högskolan.
Fru talman! Vi gör inte detta för att vi tror att alla elever vill eller ska plugga vidare på högskola eller universitet. Vi gör faktiskt detta också för att fler ska läsa yrkesprogram. Det har nämligen visat sig att effekterna av att den grundläggande behörigheten inte har erbjudits har varit att färre har velat läsa yrkesprogram. Detta är nog inte helt intuitivt. Jag menar att hela syftet med Jan Björklunds reform var att fler skulle läsa yrkesprogram. Man tänkte att skoltrötta i större utsträckning skulle välja att bli rörmokare om de inte hade lika mycket svenska på schemat. Det blev tvärtom. Färre valde gymnasieskolans yrkesförberedande program.
Därför är det inte heller någon slump att några som jobbat hårdast de senaste fyra åren för att denna reform ska komma på plats är Svenskt Näringsliv, Industrirådet och en rad andra branschorganisationer som har brist på människor att anställa. Sveriges viktigaste studie- och yrkesvägledare - föräldrarna - ger sina barn rådet att inte välja en återvändsgränd. Så uppfattas det när dörren till högre utbildning inte längre stått lika öppen.
Fru talman! Nu kortar vi vägen för en barnskötare att bli förskollärare. Nu kortar vi vägen för den som började som undersköterska och senare, efter kanske tio år i yrkeslivet, vill ta klivet och studera till sjuksköterska.
Fru talman! Jag är väldigt glad över att regeringen har gått vidare med det förslag som Gustav Fridolin en gång delvis skrev.
Men jag saknar ett förslag i denna proposition. Det handlar om att alla gymnasieelever också ska få tillgång till ett estetiskt ämne. Vi brukade vara många partier som stod upp för det. Men jag konstaterar att Miljöpartiet i dag står ensamt bakom den reservation som innebär ett skarpt förslag om att återinföra de estetiska ämnena som ett obligatorium i gymnasieskolan.
Estetiska ämnen handlar inte bara om underhållning och förströelse, utan de är en central del i bildningen. De är ett verktyg att förstå världen, någonting som är centralt i kunskapsskapandet - samarbeten där forskare och konstnärer arbetar ihop för att utveckla och ta fram ny kunskap. Det kan vi se på platser som Silicon Valley. Det borde vi också ha i gymnasieskolan.
Miljöpartiet lägger i dag fram ett skarpt förslag, samma förslag som var väl utrett och berett inför omröstningen 2018. Och riksdagen har i dag möjlighet att välja att också återinföra de estetiska ämnena i alla gymnasieutbildningar. Jag beklagar att det bara är Miljöpartiet som står bakom reservation 2, som jag yrkar bifall till.
Fru talman! Det talas här om att välja till eller att välja bort. Vad är bäst? Jo, vi kan konstatera en sak: Rätten att välja till de ämnen som skulle ge grundläggande behörighet har inte räckt för att tröskeln att välja yrkesprogrammen ska vara så pass låg att man vågar göra det. Det har lett till schematekniskt krångel, och i praktiken har det inte ens varit möjligt på alla gymnasieprogram.
Sverigedemokraterna vurmar så mycket för att man ska ha möjlighet att läsa yrkesprogram utan rätten till grundläggande behörighet som utgångspunkt. Då vill jag säga till dem att den som vill det kommer fortfarande att ha denna möjlighet. Det kommer att finnas möjlighet för eleverna att välja bort dessa extra poäng. Men det kommer att vara mycket lättare att välja bort än vad det har varit i dagens system att välja till. Elevernas makt blir på detta sätt större. Och jag är övertygad om att när föräldrar sätter sig ned med sina barn nästa läsår för att välja gymnasium kommer fler att säga till sina barn: Välj du att bli elektriker eller barnskötare eftersom du kommer att ha goda chanser senare i livet att plugga vidare.
Jag tror att detta kommer att leda till att fler skoltrötta ungdomar faktiskt tar steget och väljer ett yrkesprogram för att de senare i livet har möjlighet att skola om sig om de vill det.