Herr talman! Det är företagare och vanliga människor, som varje morgon kokar sitt kaffe och brer mackan för att sedan bege sig till jobbet, som bygger landet starkt. Företagen skapar förutsättningar för en vård och välfärd att lita på när vi behöver samhället som mest. Företagen ger polisen förutsättningar att ta tillbaka tryggheten på gator och torg och i våra bostadsområden.
Därför är det viktigt att Sverige har ett företagsklimat i världsklass. Men just nu står vi inför en kompetensbrist inom flera branscher som hotar svensk konkurrenskraft. Samtidigt som hundratusentals människor saknar jobb har företagare sedan åtminstone ett decennium varnat för svårigheten att hitta lämplig arbetskraft. De beskriver det till och med som företagens största tillväxthinder.
Herr talman! Få saker är så viktiga för samhället som utbildningsväsendet. Att skolan ger både kunskap för livet och för ett liv på arbetsmarknaden är en förutsättning för att samhället ska fungera. Men dagens utbildningssystem har flera stora problem.
Vi har i hög grad misslyckats med att få unga att läsa utbildningar som faktiskt ger jobb. Resultatet av det är höga kostnader - för människor som inte kommer i arbete, för arbetsgivare som inte hittar rätt kompetens och för småföretagare som inte får se sina företag växa.
Yrkesutbildning är den utbildningsform som mest efterfrågas av företagare. Men andelen som väljer att läsa yrkesprogram på gymnasiet är på tok för låg. Det kräver att vi nu tar vårt ansvar för att underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden och för att stärka kompetensförsörjningen.
Ett viktigt förslag för att motverka kompetensbristen är att göra grundläggande behörighet till norm på landets yrkesprogram. Kristdemokraterna vill att de gymnasiala yrkesprogrammen ska utökas till sitt innehåll för att också kunna ge högskolebehörighet, men möjligheten att välja bort ska finnas kvar.
På detta sätt behåller vi frivilligheten för eleverna. Men vi gör samtidigt de höga förväntningarna till norm, vilket är en förutsättning för varje framgångsrik skola. Vi gör det på så vis enklare för dem som vill ha högskolebehörighet att kunna välja ett yrkesprogram.
Vårt parti har tidigare haft uppfattningen att elever som valt yrkesprogram skulle kunna läsa till denna behörighet men att det inte skulle finnas med som utgångspunkt.
Den enda anledningen till att vi gjorde detta ställningstagande var att vi bedömde att fler då skulle fullfölja gymnasiet. Vi gjorde det därför att vi var oroade över att så många elever hoppade av skolan och aldrig fick springa ut tillsammans med sina jämnåriga i samband med studenten.
Jag ska vara ärlig och säga att jag minns hur det pratades runt köksborden hemma i Värmland i samband med reformen. Det fanns de som var skeptiska. De varnade för att attraktiviteten hos yrkesprogrammen skulle minska. Inte sällan var detta personer som själva hade gått eller som var intresserade av att gå yrkesprogram. Och det visade sig att de fick rätt.
Att behörigheten inte har varit norm har lett till att söktrycket till den här typen av utbildningar har minskat med en tredjedel. Därför har Kristdemokraterna bytt position. Vi är fortfarande oroade över att alltför många inte klarar av skolan, men lösningen är inte att avstå från att göra grundläggande behörighet till norm på yrkesprogrammen. I stället behövs mer av tidiga kunskapskontroller och stödinsatser i grundskolan för att fler ska klara av att ta studenten så småningom.
Såväl näringsliv som fackförbund står bakom propositionen om grundläggande behörighet på yrkesprogrammen, som vi behandlar här i dag.
Jag yrkar för Kristdemokraternas del bifall till utskottets förslag i betänkandet. Vi kommer att rösta för propositionen och utbildningsutskottets betänkande senare i dag.
Vi gör det för att underlätta för de elever som vill välja yrkesprogram, och vi gör det för att motverka kompetensbristen och stärka företagsklimatet i Sverige.