Fru talman! Vår välfärd bygger på att alla, medborgare och företag, solidariskt och efter förmåga bidrar till finansieringen av den. Om de som har bäst råd inte gör rätt för sig riskerar samhället att erodera ned till ett särhälle, där egoismen breder ut sig och var och en får klara sig bäst man kan. En sådan utveckling, eller snarare avveckling, av samhället är förödande. Därför är hög skattemoral en större fråga än den i sig mycket viktiga hushållningen med våra gemensamma pengar. Det är nödvändigt att ställa höga krav på dem som får förtroendet att utföra viktiga samhällstjänster.
Allt fler företag inom vård, skola och omsorg köps upp av riskkapitalbolag. Flertalet av de stora privata utförarbolagen inom vård, skola och omsorg i Sverige ägs av riskkapitalbolag med säte i något så kallat skatteparadis. Samtidigt som riskkapitalbolagen gör miljardvinster gör de allt de kan för att undvika att betala skatt. När Skatteverket granskade 25 riskkapitalägda koncerner visade det sig att av dessa hade 23 inte betalat någon bolagsskatt alls i Sverige mellan 2005 och 2009.
Bolagen ägnar sig alltså åt avancerad skatteplanering i form av olika transaktioner i syfte att undvika att betala skatt på vinsten, trots att de bokstavligen lever av svenska skattepengar.
Även om förfarandet är lagligt är det omoraliskt och därtill ekonomiskt ofördelaktigt för medborgarna. Det är lika angeläget att upphandling är ekonomiskt hållbar som att den är ekologiskt och socialt hållbar. Kommunallagen kräver god ekonomisk hushållning. Eftersom den offentliga sektorn finansieras av skattemedel är det en dålig affär för oss medborgare att medverka till skatteflykt i mångmiljardklassen, som det handlar om. Det går inte ihop, varken ekonomiskt eller moraliskt.
Enligt tidningen Dagens Samhälle är en stor majoritet av 125 tillfrågade kommunstyrelseordförande emot att riskkapitalbolag baserade i skatteparadis ska få bedriva vård, skola och omsorg. Trots att man enligt många jurister inte får ställa sådana krav i upphandlingar, enligt lagen om offentlig upphandling, har allt fler lokalpolitiker fått nog och börjat agera. Runt om i landet och i världen arbetar allt fler kommuner och regioner, med politiskt styre av olika färg, aktivt för att hindra att den ekonomiska basen för välfärden undermineras genom att välbehövliga skattemedel försvinner på detta sätt.
I exempelvis Kalmar kommun föreskriver en uppförandekod för företag som ingår avtal med kommunen bland annat att företagen inte får ha kopplingar till skatteparadis. I Malmö håller kommunledningen på att arbeta fram en ny upphandlingsmodell efter ett beslut att utesluta företag som är registrerade i skatteparadis. Man vill pröva om det går att skriva regler som gör detta möjligt och menar att om det inte håller borde lagen ändras.
I borgerligt styrda Växjö fattade kommunfullmäktige den 20 mars beslut om att göra ett tillägg till sin kommunala upphandlingspolicy med anledning av en motion om att inte ingå avtal med företag som har kopplingar till skatteparadis. Jag vill läsa upp den. Den lyder:
"Växjö Kommun förväntar sig att anbudsgivaren har ett affärsmässigt etiskt förhållningssätt där vinster från verksamheter baserade i Sverige också beskattas i Sverige och att överföringar av kraftigt nedskrivna beskattningsbara vinster inom en eventuell koncern ej tillämpas, till exempel förs till så kallade skatteparadis. I synnerhet gäller detta vid anbud på tjänster. Anbudsgivare är beredd att på upphandlande myndighets anmodan redovisa omsättning, vinst och hur mycket skatt som betalas i varje land där man har verksamhet.
Genom inlämnande av anbud anses anbudsgivaren vara införstådd med ovannämnda etiska krav."
I Frankrike är 17 regioner nu inne på att kräva information vad gäller omsättning, vinst och hur mycket skatt de betalar per land där de har verksamhet, detta av bankerna de samarbetar med. Nästa steg är att samma krav ska ställas i lokala upphandlingar av varor och tjänster. Man följer därför intresserat arbetet och utvecklingen i Sverige.
Arbetet i svenska kommuner uppmärksammas även av lokalpolitiker i exempelvis Helsingfors. Där arbetar stadsstyrelsen med frågan utifrån en motion om att Helsingfors ska bli "skatteparadisfritt" och söka internationellt samarbete med andra städer och regioner som arbetar åt samma håll. Det ska bli intressant att se vad det blir av det så småningom.
Det är uppenbart att gällande lagstiftning inte längre rimmar med folkviljan i denna fråga.
Fru talman! Ju fler som drar åt samma håll, desto snabbare går det att förändra. Jag tycker att staten bör solidarisera sig med de progressiva krafterna i kommunerna för att, om så behövs, hjälpa till att undanröja eventuella hinder att ställa krav på god skattemoral i upphandling. Det är alltså viktigt att riksdag och regering noga följer det pågående arbetet med att ta fram nya direktiv på EU-nivå. Om det behövs måste Sverige driva på för att direktiven ska bli tillräckligt skarpa. Ambitionsnivån ska vara hög.
Enligt min mening bör man i offentlig upphandling självklart ha rätt att ställa krav på god skattemoral av de företag man handlar av, lika väl som etiska och sociala krav. Om det krävs en lagändring för att underlätta detta tycker jag att det är angeläget att en sådan genomförs så snart som möjligt så att kommuner och andra offentliga upphandlare som vill ta ansvar för att skattepengarna används som det var tänkt kan göra det. Pengarna ska gå till vård, skola och omsorg åt medborgarna, inte till någonting annat.