Herr talman! Det är bra att riksdagen har fått ett
förslag om att inrätta en Handikappombudsman.
Vi har väntat länge på den reformen.
Handikapputredningen var klar redan 1992 och
hade ett betydligt starkare förslag på området.
Jag tycker att det är bra att vi har fått förslaget och
att vi i dag kan fatta beslut. Men jag vill samtidigt
beklaga att en rad av de frågor och förslag som
Handikapputredningen väckt inte fanns med i
propositionen. Jag tänker exempelvis på rätten till
hjälpmedel. Jag tänker på översynen av
brottsbalken för att förhindra diskriminering av
människor med funktionshinder av näringsidkare.
Jag tänker på diskriminering i arbetslivet och på en
rad av de frågor om tillgänglighet som Jan
Andersosn tog upp.
Herr talman! Jag menar att förslaget är bra. Men
varför har man inte fullföljt
Handikapputredningens förslag?
Där finns den konkreta frågan om
Handikappombudsman. Vi i Vänsterpartiet har
begränsat vår motion och våra yrkanden till de
förslag som tas upp i propositionen. Vi har avstått
från att i det här fallet ta upp egna förslag som inte
ingår i propositionen. Men jag vill understryka att
de finns. Vi har inte dragit tillbaka dem.
Jag vill fråga majoriteten, inklusive
Socialdemokraterna, varför man inte kunde
utforma förslaget i enlighet med utredningens
förslag på det sätt handikapprörelsen själv önskat,
nämligen en processförande
handikappombudsman. Vi är helt överens om att
det är viktigt att Handikappombudsmannen har en
opinionsbildande roll där han förändrar attityder
och går före på en rad områden. Jag tycker att det
är tydligt och klart att processföringen hör dit.
Av majoritetens skrivning framgår att frågan skall
belysas ytterligare och att man skall återkomma i
frågan. Jag menar att det finns ett tydligt och klart
underlag från utredningen om betydelsen av
processföringen redan i dag. En invändning som
har rests av dem som har varit kritiska till
processföring är att de inte vill ha en utveckling
motsvarande den i USA. Inom sjukvård och
omsorg drivs frågor med hjälp av processer i stället
för att ha en lagstiftning och att politiker har satt
upp mål. Jag kan förstå den invändningen. Inte
heller jag eller Vänsterpartiet vill ha en utveckling
där alltmer av besluten läggs över på domstolarna
och där det inte är politiska organisationer som har
lagt fast målen. Men jag menar att vi måste göra
både--och. Vi måste ha en rättighetslagstiftning och
en förbättrad lagstiftning vad gäller människor med
funktionshinder så att de kan leva ett självständigt
liv och komma nära samma villkor som vi andra
har.
Herr talman! Jag menar att detta inte tar bort
kravet på att Handikappombudsmannen borde
vara processförande. Jag menar att det därför vore
av allra största vikt att redan nu lägga fast
inriktningen på det nya ämbete som inrättas.
Herr talman! Socialdemokraterna har i olika
reservationer lyft fram andra frågor, exempelvis
den om små vårdhem, vilken Jan Andersson talade
om. Jag instämmer i att det råder oklarhet, och jag
beklagar ånyo det beslut som riksdagen har fattat
på detta område. Vi borde i full enighet ha kunnat
fatta beslut om att även små vårdhem skall
avvecklas. Jag tycker inte att jag behöver
argumentera mer i frågan. Det har jag gjort
tidigare, och Jan Andersson har gjort det i dag.
Jag konstaterar bara att jag från flera kommuner
hört hur kommunalpolitiker som är satta att utföra
beslutet om att lägga ned åtminstone större
vårdhem -- något som vi varit överens om --
ifrågasätts, och många gör inte aktivt det arbete
som de borde göra för att påskynda denna process.
Det är därför viktigt att titta närmare på detta,
liksom när det gäller avgiftsfrågorna och övriga
frågor som nämns i reservationerna.
Herr talman! Jag instämmer i de
socialdemokratiska reservationerna och yrkar bifall
till Vänsterpartiets meningsyttring.