Herr talman! Ingemar Vänerlöv har gett en bra historisk överblick över hur ärendet om fastighetsmäklarlagen och den utredning som ska tillsättas har behandlats. Men jag vill ändå påstå att utskottet inte har varit särskilt passivt, och utskottet är inte särskilt passivt nu heller, när vi har sagt att regeringen utan dröjsmål ska besluta om direktiv till den aviserade utredningen. Vi som står bakom majoritetstexten i utskottsbetänkandet är inte särskilt tillfredsställda över att utredningen fortfarande inte har tillsatts, herr talman.
Jag sitter inte själv i regeringen men jag har i alla fall en viss inblick i det arbete som regeringen lägger ned, och jag kan faktiskt förstå att man har prioriterat andra frågor framför den här. Det är det som har skett. Vi vet själva hur det är. Vi har en dagordning framför oss. Vi sätter de mest brännande punkterna högst på dagordningen, och de andra får vänta ett tag. Det går inte att behandla alla frågor på en gång. Det är tyvärr vad som har hänt i denna fråga. Men vi är överens i hela utskottet om att vi vill ha en utredning och att den ska tillsättas skyndsamt. Jag vet inte riktigt varför utskottets majoritet beskylls för passivitet.
Jag har fått frågan vad det är som skiljer i utskottsmajoritetens text och i reservationen. Man använder precis samma ord i reservationen: "Det är nu hög tid att regeringen, utan dröjsmål, beslutar om direktiv till den aviserade utredningen, och enligt vår mening är ett ytterligare tillkännagivande till regeringen därom påkallat." Betänkandetexten säger följande: "Enligt utskottets mening bör dock regeringen utan dröjsmål besluta om direktiv till den aviserade utredningen." Det säger utskottet utan att vi tycker att det finns någon anledning till att återigen göra ett tillkännagivande. Vari ligger skillnaden egentligen att vara passiv eller aktiv i frågan?
Herr talman! Jag går över till frågan om jordabalkens felregler. Jag kan konstatera att Vänsterpartiet har ställt sig bakom den reservation som Folkpartiet har till förmån för motionsyrkandena. Den viktiga anledningen till att Vänsterpartiet vill reservera sig i den här frågan gäller just översynen och framför allt möjligheten till införande av obligatorisk besiktning. Att förkorta tiden för tioårsregeln som finns i dag är jag inte lika övertygad om. Jag vill ändå yrka bifall till reservation nr 1.
Avslutningsvis är det frågan om friköp av historiska arrenden. Där har vi ett särskilt yttrande. Utskottet, herr talman, har inte tagit ställning i frågan. Utskottet pekar på det beredningsarbete som fortgår. Vi vet att det i promemorian har sagts att det inte finns något behov av att få friköpa de historiska arrendena. Där har Vänsterpartiet en helt annan mening. Vi i Vänsterpartiet tycker att det inte minst av historiska och ideologiska skäl är viktigt att vi faktiskt öppnar upp för möjligheten att friköpa de historiska arrendena. Därför är det viktigt att jag klargör det ställningstagandet här. När frågan ska upp i riksdagen är det också viktigt att ha gjort ett tydligt ställningstagande eftersom det inte är någon annan i utskottet som har påtalat detta. Tydligen tycker resten av utskottet att det som har kommit fram i promemorian är okej, trots att man inte talar om det.