Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:257 om SVT:s public service-uppdrag

Kulturminister MARITA ULVSKOG (s), 1998-05-05 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jan Backman har frågat mig om jag

avser ta något initiativ för att precisera innebörden av

Sveriges Televisions public service-uppdrag. Interpel-

lationen har föranletts av att Sveriges Television i sin

public service-uppföljning redovisar såväl de mål och

riktlinjer som statsmakterna beslutat om som företa-

gets egna mål. Jan Backman ifrågasätter om de inter-

na målformuleringar avseende publikmål som Sveri-

ges Televisions styrelse fastställt är förenliga med de

av regeringen utfärdade tillståndsvillkoren.

Socialdemokraterna, liksom de flesta andra riks-

dagspartier, anser att en radio och TV i allmänhetens

tjänst skall vara en oberoende radio och TV med ett

brett uppdrag att tillgodose hela befolkningen med ett

mångsidigt utbud av hög kvalitet. Allmänheten har

rätt att få del av en icke-kommersiell TV som finns

till för publikens skull, och inte annonsörernas.

Det enda parti som har en klart avvikande upp-

fattning är Moderaterna, som helst vill se en liten

statstelevision med ett smalt programutbud - åtmins-

tone om man utgår från de motioner som partiet har

presenterat i denna riksdag.

En radio och TV i allmänhetens tjänst skall stå fri

från olika makthavare, såväl regering och riksdag som

de stora organisationerna och privata intressen. Staten

har följaktligen valt att formulera uppdraget till public

service-företagen i relativt allmänna termer.

Sveriges Televisions styrelse och ledning ansvarar

således självständigt för att verksamheten planeras,

genomförs och utvecklas i enlighet med fastlagda

tillstånds- och anslagsvillkor. Det innebär bl.a. att

man skall hitta en balans mellan de olika önskemål

som företaget i sin roll av allmäntelevision skall söka

uppfylla. Granskningsnämnden för radio och TV har

sedan till uppgift att i efterhand granska om program-

företagen utövar sin sändningsrätt i enlighet med de

bestämmelser som finns i radio- och TV-lagen och

tillståndsvillkoren.

Det är alltså en uppgift för Sveriges Televisions

ledning och styrelse att tolka och omsätta uppdraget i

handling samt att bestämma vilka metoder de anser

lämpliga för att styra sin verksamhet. Regering och

riksdag har inte satt upp något exakt publikmål för

Sveriges Televisions sändningar. Publikmålen, liksom

övriga interna mål och styrmedel, är således något

som Sveriges Television självständigt beslutat om.

Detta framgår också av den public service-

redovisning som Sveriges Television nu har presente-

rat. Där sägs bl.a. att redovisningen "utgår från till-

ståndsvillkoren, anslagsvillkoren och Sveriges Tele-

visions eget mål- och visionsdokument."

I propositionen En radio och TV i allmänhetens

tjänst 1997-2001 sägs att "konkurrensen om lyssnar-

och tittarsiffror riskerar att leda till att public service-

företagens programutbud förytligas. Höga lyssnar-

och tittarsiffror får därför inte vara styrande för public

service-företagens programplanering."

Jag utgår därför från att Sveriges Televisions 50-

procentsmål är ett uttryck för en omsorg om helheten

- att varje program utformas och placeras på bästa

sätt för att nå en så stor del som möjligt av den publik

som kan förväntas vara intresserad av programmet.

I god tid inför nästa tillståndsperiod kommer en

sedvanlig genomlysning av public service-uppdraget

att göras. I Sverige har vi traditionellt eftersträvat en

bred parlamentarisk förankring av detta arbete. Så

kommer att ske även nästa gång. I detta sammanhang

kommer naturligtvis de erfarenheter som har gjorts

under den nuvarande tillståndsperioden att beaktas.

De public service-uppföljningar som programföreta-

gen är ålagda att redovisa varje år under tillståndspe-

rioden är delar av underlaget för ett sådant arbete.

Debatten

Hämtad sida: 7

7 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Kulturminister MARITA ULVSKOG (s): Svar på interpellation 1997/98:257 om SVT:s public service-uppdrag (1998-05-05) — PRESS0