Herr talman! Jag skulle vilja att Katarina Brännström träffade några av alla de skyddsombud och arbetsmiljöombud som jag träffat när jag själv varit ute på många arbetsplatser och att hon beskrev för dem att hon inte tycker att det är viktigt att inspektörerna kommer ut till deras arbetsplatser. Jag kan säga att det är en väldigt viktig del av hela deras arbete att ha det stödet och veta att det faktiskt kommer ut någon.
Efter att man skurit ned så mycket på Arbetsmiljöverket, så att antalet inspektörer och regionala kontor minskat, har Arbetsmiljöverket bara möjlighet att komma ut till de ställen där det finns stora risker. Det har gjort att det systematiska arbetsmiljöarbetet minskat. Det visar en rapport av Unionen som jag har här. Deras arbetsmiljöbarometer visar att det systematiska arbetsmiljöarbetet har minskat just för att man inte kan vara ute på alla arbetsplatser utan bara kan gå till dem där det verkligen finns risk för dödsfall eller där det till exempel finns asbest, vilket vi fick en beskrivning av här tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö
Jag har svårt att hitta ord för att beskriva det som borgerligheten gjort.
Katarina Brännström säger att det är mycket lättare att göra anmälningar nu och att man kan anmäla in en rispa på nageln. Min morfar var en av dem som jobbade på det varv i Karlskrona som vi fick beskrivet tidigare och där man fick asbest. Det var inte så att det anmäldes in någonting i onödan, kan jag säga, utan det är ganska hårda grejer som man anmäler in om det händer någonting.
Borgerligheten attackerar arbetsmiljöarbetet hårt. Jag uppfattar det som att borgerligheten faktiskt inte har någon arbetsmiljöpolitik. Man har egentligen ingen politik för att minska sjukskrivningarna. Man har ingen politik för att minska stressen eller dödsolyckorna på arbetsplatserna. För borgerligheten finns bara skattesänkningar, vilket var det som gjordes under de två senaste mandatperioderna. Jag skulle vilja tala om för borgerligheten att skattesänkningar inte är någon trollstav som kan trolla bort arbetsmiljöproblem eller andra samhällsproblem. Vi måste också våga säga ja till vissa saker och göra viktiga satsningar. Jag hoppas att det här inlägget kanske kan ha visat någonting av det för Katarina Brännström.