Herr talman! Låt mig börja med att tacka kulturut-
skottet för en välvillig behandling av den motion som
jag tillsammans med mina partikamrater från Ble-
kinge skrev under allmänna motionstiden i höstas. I
motionen föreslår vi att man lokaliserar ledningsfunk-
tionen för den nyinrättade myndigheten Statens sjöhis-
toriska museer till Karlskrona. Det är alltså glädjande
att utskottets majoritet delar den uppfattningen.
I Karlskrona har det funnits marin museiverksam-
het alltsedan en statlig förordning i form av ett
kungabrev 1752 - egentligen även dessförinnan -
ställdes till örlogsstationerna i Karlskorna, Göteborg
och Stockholm om bevarande av modeller. Brevet
föreskrev att "alla approberade modeller så till skepp
och galärer, som flera mashiner skola förvaras under
skepps- eller galärbyggmästarens uppseende". Detta
ledde emellertid inte till någon omedelbar efterföljd
utom i Karlskrona, där modeller funnits långt innan
ovannämnda förordning utfärdades.
Genom förordningen fick modellerna och mo-
delltillverkningen en mera officiell prägel, och ur-
sprungligen ordnades lokaler för de modeller som
byggts vid örlogsvarvet i byggmästarkammaren. Be-
tydelsefulla för modellernas bevarande var de inven-
tarieförteckningar som började föras vid varvet från år
1761. Åren 1758-86 uppfördes det av F.H. af Chap-
man i samarbete med C.A. Ehrenswärd, som ritade
mönstersals- och kontorshuset, i vilket inrymdes en
modellsal.
Herr talman! Det marina kulturarvet i Karlskrona i
form av flottans anläggningar är unikt även med in-
ternationella mått mätt. Karlskrona blev 1680 svenska
flottans huvudstation, och örlogsvarvet var under lång
tid Skandinaviens största arbetsplats. Detta faktum
tillmäter Karlskronas historia ett riksintresse. Karls-
krona intar en särställning genom att vara Europas
och världens i särklass bäst bevarade flottbas från
stormaktstiden.
Karl XI lät anlägga en helt ny stad i den blekings-
ka skärgården, som kunde erbjuda isfri örlogshamn
för den svenska flottan. Staden byggdes upp med
europeiska förebilder, och många av rikets förnämsta
män har varit verksamma i Karlskrona. Här har bland
många andra Hans Wachtmeister, Erik Dahlbergh,
Nicodemus Tessin, Christopher Polhem och F.H. af
Chapman verkat. Ingen annan av Sveriges städer har
så starkt som Karlskrona präglats av sjömilitär verk-
samhet.
I Karlskrona är alltså marin museiverksamhet
långt mer än bara byggnader och samlingar. Den ingår
i en unik och levande historisk miljö. Därför är också
Karlskrona en utmärkt ort att lokalisera ledningsfunk-
tionen för Statens sjöhistoriska museer till.
Det beslut vi i dag skall fatta innebär också att den
utstakade linjen att sprida kulturen i allmänhet och
dess ledningsfunktioner i synnerhet fullföljs - detta
dock utan att man prutar på effektivitet i förvaltning-
en. Det är viktigt. Jag beklagar bara att vi inte kunde
fatta detta beslut i enighet. Jag menar att det finns alla
möjligheter att nyttja den snabba utvecklingen som
sker inom telekommunikationsområdet för att vida-
reutveckla kulturens spridning i landet. I Karlskrona
finns ju spjutspetsteknologi inom detta område kom-
binerat med en i allra högsta grad levande marin his-
toria.
Herr talman! Nils Holgersson fann på sin underba-
ra resa genom Sverige att vi bör ge våra barn möjlig-
heten att uppleva vår marina historia. Tiden och
rummen finns i Karlskrona. Det var där det började,
och där pågår det fortfarande i samma rum. Nu kan
jag bara nöjt konstatera att samma förmån också ge-
nom dagens beslut ges till dem som skall arbeta med
ledningen av den sjöhistoriska museiverksamheten i
Sverige. Det är bra.
Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i betän-
kandet.