Herr talman! Jag tyckte att det blev en lite otäck ton här i kammaren när Patrik Björck gick upp och talade. Jag hade inte tänkt begära replik, men det blir lite för många rallarsvingar och faktiskt några rena osanningar.
Bland annat påstår Patrik Björck att jag skulle ha sagt att det inte spelar någon roll vilka avtal som ska gälla i Sverige. Jag ägnade en ganska stor del av mitt anförande åt att tala om vad det är som gäller i Sverige och att vi är ganska nöjda med det. Även Annika Qarlsson fick sig en släng av sleven av Patrik Björck när han säger att vi har sagt att det inte spelar någon roll vilka löner vi har i Sverige. Sedan tillägger han att varav hjärtat är fullt talar munnen. Jag tycker att det visar på vilken syn man har på oss. Det är en ganska otäck syn, tycker jag.
Vi är nöjda med det regelverk som råder. Vi tycker att det är väl balanserat mot EU-rätten. Vi är nöjda med att vi har lyckats balansera att man enligt lag ska följa det som står i den så kallade hårda kärnan och att man ska följa svenska kollektivavtal. Det finns också möjligheter för fackföreningsrörelsen att vidta åtgärder om detta inte görs.
Men när Patrik Björck pratar om en inhemsk politik där vi vill skapa en låglönemarknad och att detta och lönedumpning är den moderata arbetsmarknadspolitiken blir jag skrämd. Var kommer detta ifrån? Han säger att vi skulle sätta rättvisa och jämlikhet ur spel. Jag tycker att man får sansa sig lite grann när man står i Sveriges riksdags kammare och talar. Hur har vi kunnat tolkas på detta sätt?