Fru talman! Diskussionen och frågan om närings-
förbud berör, kan man säga, två parters trygghet. Den
berör tryggheten för allmänheten och samhället att
inte behöva utsättas för skada på grund av att en
oseriös näringsidkare/företagare får fortsätta att be-
driva sin verksamhet. Men den berör också trygghe-
ten för en enskild näringsidkare att kunna föra sin
talan på ett rättssäkert sätt.
Det är naturligtvis viktigt att en person som har
begått mycket allvarliga oegentligheter inte kan fort-
sätta med sin verksamhet. Därför är näringsförbud
mot brottsliga företagare ibland en nödvändig och
riktig åtgärd. Därför bifaller också Folkpartiet försla-
get i propositionen om utvidgning av den personkrets
som kan meddelas näringsförbud.
Men det är också mycket väsentligt att ett sådant
näringsförbud inte utfärdas på för lösa grunder. Följ-
derna för den företagare som drabbas går ju inte att
rätta till i efterhand om det visar sig att beslutet var
felaktigt.
I dag prövas som sagt näringsförbud av allmän
domstol enligt samma regler som för brott som kan
ge fängelse upp till ett år, och kronofogden övervakar
att näringsförbudet följs. Men de ändringar som
föreslås i propositionen innebär allvarliga försäm-
ringar för en enskild företagare.
Förslaget att kronofogden i stället för åklagaren
skall kunna driva process om näringsförbud innebär
att man börjar följa andra principer än vid brottmål,
där den allmänna åklagaren driver processen. Man
avlägsnar sig då från de rättssäkerhetsgarantier som
annars finns vid brottmål. Jag kan inte se någon moti-
vering till att man skall minska rättssäkerheten för
näringsidkare på det sättet.
Fru talman! Dessutom är det väldigt allvarligt att
rätten till offentlig försvarare tas bort, enligt proposi-
tionen.
Det är såvitt jag förstår en självklar princip i ett
rättssamhälle att alla skall ha rätt att föra sin talan på
samma sätt som att en anklagad är oskyldig till dess
motsatsen bevisats. Den rätten gäller alla oavsett
vilken typ av mål det handlar om.
Det är märkligt att utskottsmajoriteten uttalar en
väldigt stor tveksamhet om detta. Utskottet skriver
flera rader om det. Samtidigt slår sig utskottet sedan
till ro med att regeringen säger att man skall vara
ganska generös vid bedömningen av hur man skall
tolka begreppet "särskilda skäl" för att kunna få en
försvarare. Det enklaste är helt enkelt i det här fallet
liksom i alla andra fall att ge en enskild rätt till of-
fentlig försvarare.
Det finns många småföretagare i Sverige som
varken har resurser eller kunskaper att på egen hand
driva en process. Jag kan inte förstå hur majoriteten
har hamnat på att ett sådant livsavgörande ingrepp
som beslut om näringsförbud skall kunna genomföras
utan att den anklagade har rätt till offentlig försvara-
re. Formuleringarna både i betänkandet och i propo-
sitionen öppnar för ett godtycke som kan drabba den
enskilde hårt.
Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till våra
reservationer tillsammans med Moderaterna och
Kristdemokraterna under mom. 1 och mom. 2. Jag
yrkar också bifall till våra motioner.