Fru talman! Nu minskade plattformen; nu är vi överens om mindre, hör jag. Det här är en demokratisk fråga. Jag tycker att det är en lite konstig jämförelse att diskutera privat långivning för en villa när man kör över demokratiska parlament i andra länder eller när man ställer långtgående politiska krav från IMF på sådant som borde vara det nationella parlamentets beslutanderätt. Det är demokratiska principer vi diskuterar här, och jag tycker att jämförelsen haltar.
IMF ställer inte enbart krav på sin egen långivning utan även på hur det bistånd som man har beviljat från många olika länder ska och inte ska användas. Det är ett väsentligt problem. Om vi anslår biståndsmedel till att nå FN:s millenniemål och IMF säger att vi inte får använda medlen till det är det ett grundläggande och stort problem - mycket större än vad Lars Elinderson vill säga.
Att ni har tyckt att utfrågningarna i utskottet har varit tillräckliga får stå för er. Vi har inte tyckt det. Utskottsutfrågningarna tillkom efter en motion från Vänsterpartiet. Vi menade att det var en hantering som inte kunde fortsätta. Svaret blev att man skulle ha utfrågningar. Det skulle också komma en rapport kontinuerligt från regeringen om hur man agerade i IMF och Världsbanken. Den rapporten har kommit en gång, år 2005, sedan har vi inte sett mer av den. Det finns alltså mycket att göra kring öppenheten.
Vi har här ett tillfälle att från denna folkvalda församling politiskt tala om hur vi vill att IMF och Världsbanken ska agera, hur de ska använda den makt de har och att de ska respektera de demokratiska rättigheterna i andra länder. Nu missar vi den möjligheten eftersom det enbart är Vänsterpartiet som värnar de demokratiska principerna som Parisdeklarationen tydligt har slagit fast och som man vill ska respekteras från andra länder och olika frivilligorganisationer.