Fru talman! Man får ta tillfället i akt när någon vill diskutera IMF. Det här är ett bra tillfälle. Även om jag inte är överens med allt som Lars Elinderson sade i talarstolen finns det ändå en liten plattform att bygga vidare från, till exempel att Lars Elinderson anser att de demokratiska bristerna är ett problem.
Lars Elinderson säger att det ärende vi har framför oss inte har med IMF:s arbetsformer att göra. Vi menar att det har det. Det gör också andra. Det här är det tillfälle vi beslutar om att sätta in pengar för verksamheten. Det är också ett tillfälle för riksdagen - den demokratiskt valda församlingen i det här landet - att tala om hur pengarna ska användas. Så länge vi är tysta missar vi ett givet tillfälle till att uttrycka de önskemål och krav vi har på IMF och Världsbanken. Det är tråkigt och tragiskt. Det är också fel utifrån demokratiska principer.
Finansministern var överens med mig vid förra utfrågningen om röstprincipen i IMF. Det känns bra. Däremot har finansministern inte varit överens när Vänsterpartiet har ställt frågorna med utgångspunkt i de krav som ställs utan har snarare gått till angrepp. Nu är han inte här för att bemöta detta. Ingen annan ledamot i finansutskottet har lyft upp problemen vid utfrågningarna. De andra partierna har suttit tysta. Det är tråkigt.
Om det finns en någorlunda gemensam syn från moderathåll hoppas jag att även Moderaterna kommer att lyfta upp dessa frågor framöver. Det är också tråkigt att Kristdemokraterna är så tysta i frågan. De brukar annars vara aktiva. Här har både Svenska kyrkan och Diakonia ställt krav på IMF och Världsbanken som Kristdemokraterna borde lyssna på.