Herr talman! Vi diskuterar i dag polisfrågor. Varje år vi gör det verkar det dyka upp nya typer av grundläggande problem för hur vi ska hantera en fråga som är oerhört viktig för ett lands medborgare.
Från Miljöpartiets sida har vi tillsammans med Vänsterpartiet i ett fall och tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i ett annat fall reserverat oss till förmån för motioner. Under reservation 3 om lagring av trafikdata är det två miljöpartimotioner som vi har reserverat oss till förmån för, och det är just denna reservation jag vill yrka bifall till. Vi står naturligtvis bakom reservation 1 också, men den ska vi inte behöva rösta om.
Man blir inte längre förvånad över hur bra regeringen lyckas föra fram oftast irrelevanta konfliktlinjer vid presentation av nya nätregleringar. Nu senast handlade det om, just när det gäller lagring av trafikdata, huruvida det skulle vara sex månader eller ett år. Plötsligt hade man i en fråga med nästan oöverskådliga implikationer lyckats förvandla det till något kvantitativt i stil med en skattedebatt.
Beträffande vad detta har inneburit när det gäller trafikdatalagring är vår ståndpunkt tydlig. Vi har från början tyckt att det var en sådan typ av lagstiftning. Föregående talare har också lyft upp att Miljöpartiet är tydligt i denna fråga.
Problemet i detta fall är att det har gått så långt att Sverige har blivit fällt.
Det är intressant. Oavsett vem som sitter vid makten och har möjlighet att hantera en fråga är ett domstolsutslag något väldigt absolut och tydligt.
Man kan göra två olika saker. Ett alternativ är att vi tar böterna och struntar i konsekvenserna. Det är en intressant hållning, möjligen lite populistisk. Framför allt visar det vilket värde man sätter på domstolsutslag.
Ett annat alternativ är att prata om hur man ska implementera direktivet och på vilket sätt man ska undvika de största fallgroparna.
Ett mellanting mellan dessa kan vara ett önsketänkande.
Vi driver ju frågan vidare i EU. Våra EU-parlamentariker jobbar stenhårt med den här frågan. Deras ståndpunkter har varit mycket tydliga tidigare. Även andra partiers ledamöter har haft väldigt tydliga ståndpunkter.
Vi kan titta på vad detta generellt innebär framöver. Före valet i september i år kommer vi att ha någon form av dokument att förhålla oss till. Senast den 15 september 2010 kommer EU-kommissionen att lämna en utvärdering till Europaparlamentet av tillämpningen av direktivet om lagring av trafikuppgifter. Det står i den offentliga utredning som kom 2007.
Regeringen och majoriteten i utskottet som nu har tryckt på knappen "låt stå" kan och borde i rimlighetens namn innan dess - det är ni som har makten - ta reda på vad som krävs och hur genomgången kan vara inriktad när det gäller implementeringen som ni ärligt säger har vissa problem när det gäller rättssäkerhets- och integritetsskydd.
Tyskland och Österrike har många kraftfulla invändningar mot detta. I Rumänien har det lyfts upp på konstitutionsdomstolsnivå. Sverige gör ingenting.
Man ifrågasätter inte varför man har den här typen av direktiv. Ännu mer förvånande är att man verkar ha gett upp och sitter still i båten och hoppas på valet.
Problemet i det resonemanget är för mig som miljöpartist att det är att göra ingenting. Man säger varken att vi tar böterna och struntar i konsekvenserna eller att vi eftersom vi är dömda i domstol kanske måste implementera det. Men vad är det som ska implementeras?
Det skulle vara intressant att höra de borgerliga ledamöterna i utskottet redogöra för skillnaderna mellan dessa båda. I betänkandet - den text som majoriteten äger och som vi har reserverat oss mot - är det inga tydliga besked. Jag hoppas att vi kan få det.
Jag vill också ta upp frågan om akademisering av polisutbildningen. Jag ska inte lägga till så mycket till det som Lena Olsson och Thomas Bodström tidigare sade.
Det är en förtroendefråga. Kommer den svenska polisen, de som utbildas i dag och de som jobbar på fältet, att få något besked i frågan? Det har skjutits upp ett antal gånger.
Jag menar att allt inte ska bero på splittring. Den borgerliga fyrpartikonstellationen har ju olika åsikter i många andra frågor också. I det här fallet vore det synd att inte ta sitt förnuft till fånga och hantera frågan så som frågan kräver.
Med detta vill jag än en gång yrka bifall till reservation nr 3.