Fru ålderspresident! Tina Ehn och jag är överens om att klimatförändringarna tyvärr kommer att bestå under en lång tid framöver. Det som är mest effektivt att möta klimatförändringarna med ur ett svenskt perspektiv men också ur ett globalt perspektiv är att använda sig av ekonomiska styrmedel som sätter ett pris på kol.
Det gör vi via koldioxidskatten. Vi gör det via EU:s handel med utsläppsrätter. Men vi gör det också genom det agerande vi nu håller på med på global nivå inför Köpenhamnsmötet, genom att nå en överenskommelse. Förhoppningsvis kan den innehålla mekanismer som gör det dyrare att släppa ut, att det kostar mer att skita ned, för att tala klarspråk.
Fru ålderspresident! Tina Ehn nämnde i sin replik, precis som hon gjorde i anförandet, frågan om biologisk mångfald. Vi debatterade det här för någon månad sedan ungefär när vi behandlade propositionen om utvecklad skyddspolitik för naturvården.
Jag nämnde i den debatten och nämner det nu att vi har skyddat 184 000 hektar skog under den här mandatperioden. Under förra mandatperioden orkade man med 148 000. Det visar att vi når de resultat vi ska nå med hjälp av en effektiv och tydlig politik.
Fru ålderspresident! Jag ska också ge Tina Ehn ett svar på handelsgödselfrågan. Det är mycket riktigt. Vi har sänkt skatten. Det gör vi för att värna det svenska jordbrukets konkurrenskraft. För det svenska jordbruket är en viktig del i klimatomställningen. Men det är också en viktig del för att vi ska klara av försurningen. Det svenska jordbruket gör ett jättebra jobb.
Men ser vi inte till att det svenska jordbruket är konkurrenskraftigt, att det har likvärdiga konkurrensvillkor, riskerar det att försvinna. Då kommer den produktionen att ske någon annanstans. Det kommer inte att vara bra för klimatet, och det kommer inte att vara bra för Östersjön.
Därför förändrar vi den skatten. Det är en skatt som har visat sig inte ha någon styrning. Den har bara varit rent fiskal. Det är så vi arbetar. Vi tar inte in skatter för skatternas skull.