Herr talman! Frågan om klimatpolitikens kostnadseffektivitet är viktig. Det är självklart viktigt att skattemedel används effektivt. Det är grundläggande för regeringen. Men det är också en komplex fråga som förtjänar ett förtydligande.
För det första är det vanligt att ett styrmedel har flera syften. Det kan vara näringspolitiska, energipolitiska, säkerhetspolitiska eller klimatpolitiska syften. Eller också kan det vara olika kombinationer av dessa syften. Om ett styrmedel har flera positiva samhällseffekter är det inte korrekt att kostnaden ensidigt ställs mot klimateffekten. Kostnaden måste slås ut på andra nyttor: luftkvalitet, hälsa, buller, näringspolitik, energipolitik etcetera.
För det andra är det så att olika styrmedel samverkar med varandra. Det är ofta svårt att exakt veta vad som gav en viss effekt. Det är svårt att mäta om det var till exempel energiskatten eller koldioxidskatten som genererade en viss utsläppsminskning.
Ytterligare en svårighet är att hitta en lämplig referenspunkt till vad som är en kostnadseffektiv klimatpolitik. Det går till exempel inte att räkna ut vilken koldioxidskatt som teoretiskt sett skulle krävas för att man skulle klara alla klimatmål och sedan använda detta som referenspunkt för vad en effektiv klimatåtgärd får kosta.
Ingen ansvarsfull regering kan lösa klimatproblemet helt och hållet genom att chockhöja koldioxidskatten. Det skulle få andra allmänpolitiska effekter som ingen regering skulle acceptera.
Jag vill också poängtera att vi arbetar med en omställning. Vi måste jobba med innovation - teknikutveckling - och med att titta framför allt på de långsiktiga effekterna.