Herr talman! Jag vet inte om det är en markering eller ett omen eller vad man ska kalla det, men jag kan konstatera att en av riksdagsårets viktigaste debatter, den om klimatpolitik, får vara med och avsluta mandatperioden.
Det är vackert så, för viktigt är det, och det är absolut nödvändigt att vi - inte minst vi inom politiken - har en idé om hur vi ska begränsa klimatförändringarnas verkningar. De beror på de utsläpp som vi har diskuterat här i en timme eller två nu. Samtidigt har vi beredskap för att kunna anpassa oss till de förändringar som vi vet kommer att ske eftersom vi inte kan förhindra alla klimatförändringar. Vi ser ju att de redan är på väg.
Båda dessa saker berörs i dagens betänkande. Det är ett ganska omfattande betänkande med två propositioner, en skrivelse och ett stort antal motionsyrkanden.
Herr talman! Jag har sagt det förut, men jag dristar mig att säga det igen: När man diskuterar klimatpolitik finns det två förhållningssätt som är direkt destruktiva och kontraproduktiva. Det ena är att blunda för att klimathotet är ett problem över huvud taget. Då behöver man inte göra något alls. Det andra är att tappa tron på att det är möjligt att vända utvecklingen. Båda dessa förhållningssätt leder till en passivitet som kan bli förödande.
Från Liberalernas sida kan jag säga att vi tror att det definitivt går att vända utvecklingen. Vi anser att vi står för en smart liberal grön politik som utgår från marknadsekonomi, teknik och utveckling.
Herr talman! Klimathotet är som sagt på allvar, och åtgärder måste vidtas nu. Det har sagts under debatten, och jag kan instämma i det, att extremt väder uppträder oftare och oftare runt hela jorden och att alla påverkas av detta mer eller mindre.
Vi kan ju se att Arktis isar smälter, och det påverkar naturligtvis havsvattennivåerna. Man blir väldigt berörd när man hör representanter från vissa önationer. De talar inte om att anpassa sin nations existens, utan de talar om nationens själva existens i grunden.
Vi kan ha lite olika perspektiv på detta. Jens Holm nämnde till exempel Bangladesh, där det finns många låga områden som ligger väldigt dåligt till i det sammanhanget. Och som han säger: Det som händer i Arktis stannar inte där.
Detta är också en intressant aspekt. Jag tror att det var i mars man kunde höra i Sveriges Radio att ögruppen Svalbard hade haft varmare än normalt i 87 månader i rad. Då är det lite svårt att hävda att det rör sig om ett väderfenomen. Det är en trend och något väldigt omvälvande som håller på att ske.
Från Liberalernas sida vill vi också instämma i att vi tycker att det är en stor styrka i Sverige, i riksdagen och över huvud taget i det politiska livet att vi har kunnat enas om det politiska ramverket. Vi har tydliga och ambitiösa mål, som tydligt tar sitt avstamp i Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska stanna vid 1,5 grader. Detta ska leda till att Sverige 2045 har nettonollutsläpp.
Målen om att minska utsläppen från transporterna är det som ligger närmast till hands och kommer att vara en väldigt stor utmaning. Nu har vi målet om en 70-procentig minskning jämfört med 2010. I Miljömålsberedningen diskuterades olika procentsatser, men 70 procent är en oerhört hög procentsats och ett väldigt ambitiöst mål, som kräver teknikskifte - inte minst en stor elektrifiering av fordonsflottan.
En av de stora sakerna i det klimatpolitiska ramverket, som vi från Liberalernas sida ser som väldigt viktig, är att vi har systematiserat uppföljningen så att man hela tiden för utvecklingen framåt och gör nya avstamp. Detta ligger liksom i systemet.
Herr talman! Med detta vill jag säga att vi är ganska eniga om vart vi är på väg och vart vi måste. Men när vi sedan kommer till själva politiken kan vi konstatera att vi har lite olika idéer kring vägen dit. Jag vet inte om detta egentligen är en nackdel. Det kanske i slutändan kan ge en styrka att vi kan se lite olika vägar till målet.
Som jag sa förut handlar liberal miljö- och klimatpolitik väldigt mycket om marknadsekonomiska principer som utgår från principerna om att förorenaren betalar och om grön skatteväxling, det vill säga höjda miljöskatter och sänkt skatt på arbete.
Vi ser EU som en av de starka spelarna. I detta sammanhang ser vi EU som en ren miljö- och klimatorganisation. Det som sker inom EU är väldigt viktigt. EU:s utsläppshandel är en sak som måste skärpas och en av förutsättningarna för att vi ska kunna uppnå de mål vi satt upp i Miljömålsberedningen och som riksdagen har beslutat om. Vi kan även, som vi har framfört tidigare, tänka oss koldioxid- och flygskatt på europeisk nivå.
Herr talman! När vi diskuterar var åtgärderna ska vidtas är det väldigt viktigt att vi hela tiden har med oss hänsyn till effekterna på jobben och konkurrenskraften i vår bedömning av hur styrmedlen ska användas. Det är ju inte bra om vi bara flyttar utsläppen utomlands, utan gör vi en åtgärd i Sverige ska den faktiskt få genomslag. Det är bara att konstatera att det absolut inte finns något motsatsförhållande mellan tillväxt och minskade utsläpp. Det är snarare tvärtom: Det är tillväxten som skapar förutsättningarna.
Jag vill också vara tydlig med att det är viktigt att man ser helheten och att klimatarbetet hänger ihop med andra miljöfrågor, inte minst bevarande av biologisk mångfald. En robust biologisk mångfald har mycket bättre förutsättningar att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Frågor kring skogen har lyfts här. Det finns definitivt inte något motsatsförhållande mellan ägande och brukande. Från Liberalernas sida tycker vi att den politik som har förts, med frihet under ansvar och jämställda miljö- och produktionsmål, har fungerat bra.
Herr talman! Liberalerna vill värna både klimatet och skattebetalarnas pengar, men vad innebär detta konkret? Som jag nämnde förut bygger vi mycket kring principen om att förorenaren betalar, kopplat till grön skatteväxling. Räknar man på vårt budgetförslag höjer vi klimatskatterna med 5,5 miljarder och säger nej till ineffektiva klimatåtgärder och subventioner på 3 miljarder. Vi är tydliga med att det bland annat handlar om en successiv avveckling av subventioner till fossilt bränsle; vi har tagit upp jordbruket och gruvindustrin i vårt förslag.
När det sedan gäller diskussionerna om Klimatklivet och vad man gör och inte gör i det sammanhanget har vi från vår sida sagt nej till Klimatklivet. Vi ser att klimatinvesteringar behövs, men de måste vara långsiktiga och komma fler till del. Laddstolpar, inklusive infrastruktur för elbussar, cykelbanor, forskning i basindustrin - det är mest stål- och cementindustrin som har stora utsläpp - samt metangasreducering inom jordbruket och järnvägsinvesteringar är den typ av satsningar där vi tycker att det allmänna har en stor plats att fylla.
Vi säger däremot nej till subventioner för privata inköp av till exempel elbilar, elcyklar och elbåtmotorer samt till ladda-hemma-stöd, som vi tycker är den kanske märkligaste historien med tanke på den relativt begränsade summa vi talar om.
Jag hoppas att jag på något vis kan visa vad som skiljer oss åt. Detta är den politik som också över huvud taget genomsyrar vårt budgetförslag. Från Liberalernas sida anser vi att det finns en övertro på att man ska kunna subventionera fram nya lösningar, inte minst med tanke på att det faktiskt är väldigt svårt att förutse vilken teknik som bär i framtiden. Vi tycker därför att det är bättre att lägga fokus på att ha höga skatter på sådant som vi vet är miljö- och klimatskadligt.
Vi har förslag kring reformering av reseavdraget och kring olika märkningssystem. Vi tycker att konsumenten har en central roll i detta och kan tänka oss klimatmärkning av både flygresor och vissa typer av kött. Den märkning av drivmedel som nu kommer hoppas vi blir bra till slut.
Vi har också förslag inom andra politikområden; det gäller längre och tyngre fordon. Som Rickard Nordin sa är detta en av de största energieffektiviseringar som kan ske inom transportsektorn.
Det finns mycket mer att säga om detta, och det är ett väldigt innehållsrikt betänkande. Jag kan bara konstatera att Liberalerna har en tydlig och konsekvent politik som bygger på att förorenaren betalar och på grön skatteväxling.
Herr talman! Jag yrkar bifall till Liberalernas reservation nr 23, som handlar om fokus på utsläppen och om att stöd ska riktas mot klimatinvesteringarna med störst klimatnytta, och till reservation nr 27, som Liberalerna har tillsammans med övriga allianspartier och som tar upp den princip som är grundläggande för Liberalerna, nämligen förorenaren betalar.
(Applåder)