Herr talman! Under alliansregeringen växte ekonomin med ca 10 procent samtidigt som utsläppen minskade med nästan 20 procent. Enligt Statistiska centralbyrån har trenden med sjunkande utsläpp vänt, och vi ser nu att utsläppen ökar. Enligt SCB har de ökat under de två senaste åren - inte jättemycket, men det är naturligtvis bekymmersamt att trenden vänder. Det här pekar ju ännu mer på hur viktigt det är att vi verkligen ser till att styra mot målen och inte famlar i blindo.
Jag har full förståelse för att det är svårt att göra exakta beräkningar. Men det jag inte kan förstå är att ambitionen inte ens finns. Det är klart att man inte kan träffa exakt rätt, men man måste i alla fall försöka. Annars är risken att vi inte ens rör oss mot klimatmålen, utan att vi irrar runt. Det har klimatet inte tid med.
Jag vill ställa en fråga till miljöministern. Om man har fullt fokus på klimatmålen, vilken av följande satsningar - subventioner till elcyklar och båtmotorer eller, som Moderaterna föreslår, ett teknikneutralt stöd för att bygga ut laddinfrastruktur för att kunna ställa om transportsektorn - tror hon då skulle få störst effekt? Eller menar regeringen att den typen av bedömningar helt saknar intresse? Hur ska man då förklara det för skattebetalarna, och hur ska man förklara det för klimatet?