Herr talman! Inledningsvis vill jag säga något som jag har sagt här flera gånger tidigare. Vi ser straff som en moralisk fråga, inte bara en fråga om rehabilitering. Rehabilitering är givetvis viktig, men inte nödvändigtvis i samma process. Den ska helt enkelt ske parallellt.
I den budget som vi lade fram i höstas har vi också budgeterat för ganska kraftigt ökade anslag till Kriminalvården, därför att med vår politik och de lagar vi skulle vilja införa skulle fler sitta inburade under längre tid. Vi har som sagt budgeterat för fler fängelseplatser och dylikt.
Vi har två reservationer till betänkandet, reservationerna 4 och 6. Vi står bakom båda, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 4. Jag tänkte ändå beröra båda lite kort.
Vi menar att villkorlig frigivning efter två tredjedelar av avtjänat straff är en helt orimlig utgångspunkt. I den motion vi har väckt vill vi ta bort möjligheten till tvåtredjedelsfrigivning för våldsbrott och narkotikabrott, som ofta har med organiserad brottslighet att göra. Vi menar att det är orimligt att bara för att någon som har misshandlat, våldtagit eller mördat en annan människa inte har begått nya brott eller nya felaktigheter under sin tid i fängelse ska denne få komma ut efter två tredjedelar av fängelsetiden.
Det straff brottslingar tilldöms är för det brott de redan har begått. Det är ett straff de också ska sitta av. Om de inte begår fler brott i fängelset, bryter mot regler och så vidare ska moroten vara att de inte får påökt. Om de håller sig till lagen får de inte påökt, och om de bryter mot regler och lagar ska de få tillägg till straffet. Det finns till och med en motion till det här betänkandet som tar upp problemet med att det finns många på anstalterna som begår brott men som inte döms för dem. Vi reserverar oss inte mot den motionen eftersom vi ämnar återkomma med en egen motion i höst. Men problemet finns där.
Grundförutsättningen måste vara att om man begår brott eller gör en felaktighet i fängelset ska man få ett påökat straff. Motiveringen för dem som sitter i fängelse ska vara att om de sköter sig ska de få komma ut när straffet går ut, annars ska de få sitta längre. Det måste vara den rimliga hållningen. Annars rabatterar man bara på offrets lidande, och det menar vi är helt oacceptabelt.
En tidigare talare motsatte sig Vänsterpartiets förslag på halvtidsfrigivning. Man menar att det är att visa respekt för brottsoffret att inte ha halvtidsfrigivning.
Skillnaden mellan halvtidsfrigivning och tvåtredjedelsfrigivning är 16 procent. Jag har lite svårt att se att de 16 procenten skulle göra hela skillnaden - som den verkar göra för Alliansen.
Vår andra reservation handlar om avtjänande av straff efter utvisning. Precis som det står i betänkandet har Sverige redan i dag avtal med länder, men vår motion går ut på att Sverige ska upprätta fler sådana avtal. Huvudsakligen har Sverige avtal med länder inom Europa. Enligt betänkandet är det bara med Thailand och Kuba som Sverige har avtal i fråga om länder som ligger utanför Europa, men det finns många brottslingar som kommer från Mellanöstern och Afrika. Mig veterligen finns inga sådana avtal. Regeringen har uppenbarligen inte lyckats fixa några sådana avtal under den tidigare regeringsperioden. Det borde vara en prioritet. Med tilläggsdirektivet är det bara de som får ett utvisningsbeslut mot sig som inte behöver ge sitt samtycke till att avtjäna straffet i hemlandet.
Tidigare har vi debatterat en motion som vi har väckt där vi har skrivit att det ska vara lättare att utvisa, att det ska vara regel snarare än undantag att utvisa kriminella utlänningar. Det skulle innebära att en större andel av de 29 procenten utlänningar som sitter i svenska fängelser i dag skulle bli tvingade att avtjäna straffet i hemlandet. Fortfarande finns det inte avtal med länder i Mellanöstern och Afrika, vilket Sverige är i desperat behov. Det skulle vara bättre för alla, för Sverige, och det skulle dessutom vara billigare för Sverige.
Argumentet att dessa frågor hanteras inom ramen för EU håller inte. Jag vet att Alliansen och Centern är måna om att EU ska ta över allt i Sverige, men självklart kan Sverige skriva avtal med dessa länder runt om i världen.