Herr talman! Olof Lavesson inledde med att ta upp jämställdheten. Jag gick inte in så mycket på den i mitt anförande eftersom både Siv Holma och Esabelle Dingizian gjorde förtjänstfulla insatser och påtalade fel och brister och vad som behöver åtgärdas.
Plats på scen
var en förträfflig utredning, men det har inte kommit så mycket efter den.
Ojämställdheten på kulturområdet finns både på scen, bakom scen och bland kulturutnyttjarna. När det gäller situationen för kulturarbetarna ser vi att arbetslösheten ökar hela tiden. Där är kvinnor mest utsatta. Det här visar ändå att det finns en ojämställdhet också inom kulturlivet. Vi har flera gånger sagt att vi tror att barnomsorg på obekväm arbetstid är en viktig del i detta, det vill säga familjepolitiken som helhet, eftersom vi känner till deras arbetsvillkor.
Sedan var det frågan om kulturutnyttjarna. Vi vet att när kulturen kommer till arbetsplatserna, speciellt manliga arbetsplatser, nås männen - det är män vi pratar om här - av kulturen på ett annat sätt. Varför säger ni nej till kultur i arbetslivet och till att utveckla arbetsplatsbibliotek? Varför bifaller ni inte våra motioner på de områdena om det är så att ni tycker att det är så viktigt?