Fru talman! Det är inte varje dag man hör tre fö-
reträdare från tre borgerliga partier samstämt tala om
ökade kostnader och ökat stöd. Det brukar ju annars
vara fråga om motsatsen, nämligen att vi i Sverige
ska ha fria företagare och fria företag och inte sådana
som går med stöd, precis som Carl G Nilsson sade.
Därför är det ganska intressant att höra att ni när
det gäller jordbrukssektorn och livsmedelssektorn,
som i övrigt får så otroligt mycket stöd, pläderar för
ytterligare stöd. Jag tycker att det är en rolig politisk
knorr.
Jag vill hålla med om det ni har sagt om kvaliteten
på vår mat. Vi har i Sverige kanske världens bästa
kvalitet på maten därför att vi har ägnat oss åt den,
och vi har skött oss. Bönderna har skött sig, politiker-
na har skött sig osv. Det är klart att vi gärna ser att
dessa bra livsmedel exporteras till andra länder.
Det är därför som vi under 90-talet och fram till
nu har satsat 147 miljoner räknade jag ut för att bygga
upp en bas så att vi ska kunna exportera mat. Vi har
successivt dragit ned på anslaget. Det har varit en
medveten strategi att börja stort och successivt dra
ned för att det hela så småningom ska bli självfinan-
sierande. Jag tycker att det är en ganska sund och bra
utveckling.
Trots att vi har dragit ned anslaget har exporten
ökat. Det visar, menar jag, att det kanske inte finns ett
alldeles entydigt samband mellan hög stödnivå och
hög export. Det kan i stället vara så att om man har
börjat bra och därefter trappar ned flyter det hela på
av sig själv. Jag vill i alla fall se det så.
Ni tar också upp diskussionen om hur man ska
kunna jämföra svenska företag med andra länders
företag. Jag tror inte att det är möjligt att göra den
jämförelsen. Svenska bönder får ersättningar på annat
sätt än vad t.ex. danska bönder får. Ta miljöersätt-
ningarna som ett exempel, eller ta våra ekologiska
program som är väldigt stora - de är inte alls av
samma storlek i andra länder. Jämför med vår låga
bolagsskatt, våra markpriser osv.
Vi kan inte göra en direkt jämförelse och säga att
vi är orättvist behandlade medan andra har det bättre.
På något annat område kanske vi har det lite bättre,
och då kan andra i sina parlament säga att de känner
sig orättvist behandlade.
Vi har nu gjort den här uppgörelsen med Ex-
portrådet, och det kommer fortfarande att finnas med
som något slags omvårdnads- eller stöttningsorgan av
vårt eget exportråd. Det kommer att finnas 5 miljoner
för de kommande åren, och jag har inte för avsikt att
ändra på det. Det är mitt besked. Trots neddragningen
och trots att detta så småningom ska in i Exportrådet
tror jag att svenska livsmedelsföretag och svensk mat
kommer att kunna klara sig.