Herr talman! I det här betänkandet föreslås en
sänkning av fastighetsskatten för hyreshus från
2,5 % till 1,5 %. Anledningen till förslaget är att
det väntade utfallet av fastighetstaxeringen 1994
kommer att leda till ett betydligt högre skatteuttag
per kvadratmeter bostadsyta i hyreshus än för
småhus, om ingen förändring av skatteuttaget görs.
I propositionen sägs att en oförändrad skattesats
för hyreshus leder till kraftigt ökade kostnader för
boende i hyreshus och en omotiverad
snedfördelning av kostnaderna mellan olika
boendeformer. Man säger också att en så kraftig
skattehöjning skulle förvärra det fortfarande
instabila läget på fastighetsmarknaden. Vi delar
dessa uppfattningar och ansluter oss till förslaget
om en sänkning av fastighetsskatten till 1,5 %.
Vi socialdemokrater anser dock att även andra
åtgärder som kraftigt bidragit till en snedfördelning
av kostnaderna inom bostadsbeståndet i det här
sammanhanget bör rättas till. Extraindragningen av
räntebidragen med 3 miljarder kronor leder, som vi
tidigare har påpekat, till stora obalanser i
kostnadsbelastningen. Den drabbar ensidigt de
yngre årgångarna av bostadbeståndet som redan
har de högsta kostnaderna. Provtaxeringen visar
också att de yngre årgångarna, trots stora
skatterabatter, kommer att belastas med ett högre
skatteuttag per kvadratmeter jämfört med äldre
hus.
Det är den höga kostnadsbelastningen och
osäkerheten i kostnadsutvecklingen för just dessa
årgångar som är den främsta grunden till den
osäkerhet som i dag råder på bostads- och
fastighetsmarknaderna. Denna osäkerhet skulle
minska om fastighetsskatten utformades på ett
sådant sätt att den bidrog till att utjämna dessa
skillnader. Man bör därför förlänga perioden av
skattefrihet, så att en fastighet inte samtidigt
belastas av fastighetsskatt och extra indragning av
räntebidrag.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till reservation
nr 1.
En annan osäkerhetsfaktor gäller
proportioneringen för föreningar med brutet
räkenskapsår. Även här anser vi att den
proportionerliga fördelningen av fastighetsskatten i
sådana fall bör regleras, så att en fördelning av
beskattningen kan tillämpas redan från
beskattningsåret 1994. Vi ställer oss naturligtvis
bakom reservation nr 3 i det här sammanhanget.
Men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall
till den.
En annan fråga som också tas upp i propositionen
och betänkandet är frågan om avdragsrätt för
reparation och underhåll av större
mangårdsbyggnader med kulturhistoriskt värde.
Genom skattereformen infördes en likformig
beskattning för boende i småhus, som även
omfattar mangårdsbyggnad eller bostadsenhet vid
jordbruksfastighet. Ett återinförande av
avdragsrätten för vissa av dessa byggnader vore ett
avsteg från skattereformen som innebär en direkt
subventionering av boendekostnader och en
möjlighet till skatteplanering i boendet i dessa fall.
Kulturhistoriska intressen är i och för sig viktiga
men bör enligt vår mening kunna tillvaratas genom
riktade bidrag och utan belastning på
skattesystemet.
Herr talman! Jag yrkar därför bifall till reservation
nr 5.