Herr talman! Detta betänkande avser mediefrågor. Jag yrkar bifall till Socialdemokraternas reservation nr 3.
Maktkoncentrationen på svensk mediemarknad är hög. Det är bekymmersamt inte bara ur demokratisk synpunkt utan också ur konkurrenssynpunkt och inte minst ur ett konsumentperspektiv. De verktyg vi hittills har för att nå mångfald på mediemarknaden, exempelvis presstöd, public service och kulturtidskriftsstödet, har varit och är hårt ansatt av den borgerliga regeringen.
När Sveriges riksdag under den förra mandatperioden fattade beslut om radio och tv i allmänhetens tjänst var det inte längre ett blocköverskridande beslut.
Vi socialdemokrater beklagar verkligen detta. Vi vill se detta beslut som en parentes i vår moderna politiska mediehistoria och ser fram emot att regeringen inser att man är en minoritetsregering och också inser värdet av att ha en blocköverskridande politik när det gäller ett så viktigt område som public service. Det finns mer än en anledning att visa lyhördhet. Viktiga frågor som vi vet kommer på vår dagordning under mandatperioden gäller kontrollstationen och därmed nya sändningstillstånd.
Herr talman! I dag behandlar vi ett antal motioner från allmänna motionstiden. Från vår sida har vi en reservation som berör en för oss viktig fråga, nämligen möjligheten för Sveriges Television att visa stora idrottsarrangemang.
Motionären vill se en utredning om hur vi ska kunna få fler landskamper och andra stora idrottsarrangemang i våra public service-kanaler. Vi inser naturligtvis att det inte kan gälla alla. Det kanske inte gäller enduro eller någonting annat. Men det får inte vara en anledning att avfärda idén. I stället handlar det om det faktum att Sveriges Television och public service når 98 ½ procent av svenska folket och att dessa människor har rätt att få se stora idrottsarrangemang utan att betala för extra kommersiella kanaler. Det tycker vi är en mycket bra byggsten i kulturens och idrottens allemansrätt. Långtifrån alla kan eller vill betala för ett kanalutbud utöver det som är public service.
Kulturministern har vid flera tillfällen upprepat sin vilja att göra public service helt fri från sponsrade program och reklam. Vi är övertygade om att detta inte är i enlighet med svenska folkets vilja. Vi är säkra på att svenska folket vill se stora idrottsarrangemang i svensk television. Det är ett sätt för unga människor att få se sina förebilder, och det är ett sätt skapa gemenskap och att skapa spänning och att ge en bild av Sveriges stora och rika idrottsliv.
Här är oberoende och armlängds avstånd oerhört angeläget för kulturministern. Men när det gäller kulturen är sponsring i ökad utsträckning mycket önskvärt av samma minister. Samtidigt säger samma minister att kulturuppdraget för public service bör stärkas framöver. Då kan det följaktligen inte vara ett kulturuppdrag som har skett via sponsring därför att då är tungan hos kulturministern verkligen kluven.
Jag vill därför ta tillfället i akt under denna debatt och be utskottskollegerna från de andra partierna att ge sin syn på framtiden för public service. Detta betänkande kommer nämligen lite knepigt i tiden. Det är först nästa vecka, eller veckan därpå, som public service-företagen ska redovisa sin input till kontrollstationen. Det är därefter som regeringen förhoppningsvis aviserar hur man ska jobba med frågorna inför nästa sändningstillstånd.
Det är många frågor som kulturministern har aviserat ska behandlas: den tekniska utvecklingen, bland annat på radioområdet, medelstilldelningen och bolagens ekonomiska situation, nivån på radio- och tv-avgiften, uppdraget att spegla hela landet, det så kallade 55-procentsuppdraget, kulturen och momsfrågan. Det är mycket viktiga frågor för framtiden för public service och för svenska folket.
Jag tycker därför att det vore bra om vi också kunde få ett besked om hur detta arbete ska gå vidare, hur vi kan jobba tillsammans i kulturutskottet och hur beredningen av ärendet kommer att ske i Sveriges riksdag.
Den tekniska utvecklingen går oerhört snabbt. Politikens verktyg kan snabbt bli irrelevanta. Internet ökar dominansen på mediemarknaden och skapa nya utmaningar. Skydd av immateriella upphovsrätter ställs inte sällan mot rättssäkerhet, integritet och nya värderingar i fråga om rätten att ta del av det som har skapats. Där återstår också en fundering från vår sida. Vilken beredskap har regeringen och regeringspartierna egentligen i dessa frågor?
I detta anförande instämde Agneta Gille, Peter Johnsson och Per Svedberg (alla S).