Herr talman! Av riksdagens motioner på det här området handlar alltså samtliga helt eller delvis om public service. Det är bra. För 20 år sedan ungefär var tongångarna helt annorlunda. Då fanns det förslag på att förbjuda parabolantenner, en åtgärd som i medielandskapet vore helt analog med dagens diktaturregimer som vill förbjuda sms:ande och tillgången till Internet.
För tio år sedan fanns det en stor diskussion som var initierad av ett då dominerande parti som ville begränsa möjligheterna för stora medieaktörer som Bonnier att verka. Inte heller den gången lyckades staten och politiken att begränsa och förhindra det fria ordet. När utskottets ordförande i dag inleder sitt tal talar hon om maktkoncentration. Då är det just att kastas tillbaka tio år i tiden. Det är som om sådant som bloggar, twitter, youtube och alla de fantastiska mediala möjligheter vi har i dag inte har utvecklats under den här tiden och som om man skulle hjälpa det fria ordet genom att begränsa aktörers möjlighet att tala fritt snarare än att försöka få en så stor mångfald av aktörer som möjligt.
Det är ju ett helt annat medielandskap som vi har framför oss i dag, ett helt annorlunda. Det gör det också lätt att anamma en liberal mediepolitik. Jag tycker att det från höger till vänster ändå är det vi ser. Det är en mycket mer liberal syn på det här. Vi tycks vara förenade av en och samma grundsats, att staten inte får begränsa det fria ordet. Sedan kan det mycket väl vara så att vi som enskilda medborgare irriterar oss alldeles fasligt över ett enskilt tramsprogram eller att en aktör är dominant. Men staten ska aldrig förbjuda det fria ordet.
Kanske är det också därför som de här riksdagsmotionerna, 20 till antalet, alla behandlar public service. Inte för att andra saker skulle vara oviktiga i den mediala världen eller ointressanta utan för att den övriga medievärlden mår bäst så, av att vara i fred, av att inte lagstiftaren lägger sig i när det inte behövs.
Herr talman! När man betraktar de här public service-motionerna ser man att åtminstone hälften av dem handlar om framtidens finansiering av public service. Även kulturutskottet har haft en bra diskussion om det. Den gamla tv-avgiften framstår som alltmer obsolet. Man kan fråga sig varför tv-tittande i en tv-apparat ska kosta drygt 2 000 kronor per år medan tv-tittande på exakt samma public service-program via SVT Play ska vara helt avgiftsfritt.
Utskottets socialdemokratiska ordförande, Berit Högman, efterlyste en diskussion om hur vi skulle kunna ge svar på hur vi ska arbeta tillsammans framöver i denna och andra viktiga public service-frågor. Jag vill nog säga att jag tycker att utskottet har tagit de första stegen mot just ett sådant samarbete. Det är faktiskt ett enigt utskott, möjligen med undantag för Vänsterpartiet, som välkomnar en diskussion om hur man ska kunna hitta en finansiering av public service som inte bara har legitimitet bland medborgarna i dag utan också i framtiden. Att utskottet där är så samlat är faktiskt någonting nytt och det är mycket efterlängtat.
Herr talman! Med det önskar jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)