Herr talman! Christer Nylander tar upp det i medierna omdiskuterade ärendet i Danmark där man har slagit fast att public service-företagen ska ha i uppdrag att värna det nationella kulturarvet och även den kristna delen av kulturarvet. Enligt Christer Nylander är det här en utveckling mot en farlig styrning.
Jag förstår egentligen inte varför Christer Nylander tycker att detta är så upprörande och konstigt. Jag förstår inte heller vad som är den principiella skillnaden mellan beslutet i Danmark och vad som står i det svenska sändningstillståndet om att beakta språkliga och etniska minoriteters intressen, att verka för en nordisk kulturgemenskap och värna det svenska språket. Jag ser ingen principiell skillnad mellan det som har skett i Danmark och det som står i det svenska sändningstillståndet.
Jag skulle vilja veta om Christer Nylander, eftersom han kritiserar den danska situationen, vill slopa skrivningarna i sändningstillståndet eller om det bara handlar om att han inte vill att saker som han själv inte vill verka för ska finnas med under förespeglingen att det handlar om någon form av principiell invändning.