Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till de två reservationer som finns i betänkandet. Då Kristdemokraterna inte hade en ledamot närvarande vid utskottssammanträdet ber jag att få göra detta nu.
Kära åhörare! Det är ganska intressant när partier med sådan emfas satsar hela sin personliga trovärdighet på att försöka få alla oss andra - vilka vi nu är - som tittar eller lyssnar att tro att energiöverenskommelsen handlar om förbud mot utvinning av uran. Då har man missuppfattat detta fullständigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot utvinning av uran
I denna kammare är vi just nu två personer - Lise Nordin från Miljöpartiet och jag själv - som har suttit med vid förhandlingsbordet. Jag tror inte att någon av oss skulle kunna stå här och säga att det är detta som det handlar om. Däremot handlar det om långsiktighet när det gäller energiförsörjningen av det här landet, och jag tycker mycket illa om när representanter för Socialdemokraterna och Miljöpartiet försöker att hävda någonting annat.
Man ska inte testa överenskommelsen i onödan, kan jag säga. En överenskommelse handlar om att man är överens om saker, men om det visar sig att man inte är det finns det inte längre någon överenskommelse.
I detta fall och i denna debatt gäller det ett lagförslag - en proposition - som handlar om förbud mot utvinning av uran. Att som vissa representanter stå här i talarstolen och säga att detta i sin tur skulle handla om att vi vill utvinna uran för att producera kärnkraft är absurt. Det finns inget parti som i dagsläget talar om detta, och jag vet inte hur många år sedan det var som någon talade om det.
Energiöverenskommelsen likaväl som ett fossilfritt Sverige, som såvitt jag vet inget parti har varit emot, innebär ju att vi vill ha ett 100 procent förnybart samhälle. Men man ska också vara medveten om att det cirkulära samhället handlar om att se från början till slutet, och därefter börjar vi om, helt enkelt.
När det handlar om produktion av alla de elektroniska saker som vi allihop använder oss av varje dag måste ju till och med Miljöpartiet och Socialdemokraterna förstå var dessa saker kommer ifrån. Så svårt kan det väl ändå inte vara att begripa att vindkraften innehåller dessa metaller och att elcyklarnas batterier - man satsar hur mycket pengar som helst på subvention av elcyklar - innehåller någonting som behöver utvinnas någonstans.
Det är helt otroligt att man inte kan förstå att om det blir bättre miljövillkor i vårt land för utvinning av just de innovationskritiska metallerna och mineralerna kan vi fortsätta att jobba med etableringen av batterifabriker i Sverige. Men det kan vi inte annars, eftersom det redan är brist i världen i dag på dessa innovationskritiska metaller.
Det är extra intressant att Socialdemokraterna har gått med på den här propositionen för Miljöpartiets skull. Det är helt uppenbart. Mikael Damberg åker ju som innovations- och näringsminister land och rike kring och talar om vikten av det cirkulära samhället, vikten av att ta fram innovationskritiska metaller i Sverige och vikten av att vara en stabil gruvnation även i fortsättningen. Samtidigt har han representanter som står här och säger någonting helt annat.
Jag vill ge Mattias Bäckström Johansson en eloge för hans beskrivning av detta med att ta fram dessa innovationskritiska metaller och mineraler, för uranet är ju en biprodukt av det som ska tas fram just av de slagen. Att då införa ett totalförbud mot både brytning och prospektering, som det står om i Miljöpartiets valmanifest för 2014-2018, innebär att befintliga gruvbolag i Sverige i dag skulle riskera att inte få prospektera nya fyndigheter av annat mineral på grund av risken att de kan träffa på uran.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot utvinning av uran
Det är detta frågan handlar om. Det är därför som jag och Kristdemokraterna med flera partier säger att den här propositionen inte gör något annat än skapar osäkerhet för gruvnäringen och det goda rykte som vi har haft runt om i världen, att vi bryr oss om dem som arbetar där och att arbetsmiljön och miljöpolitiken är god när det handlar om utvinning och brytning.
Business Sweden var i näringsutskottet i går. Jag tror att vi allihop var ganska nöjda med att höra att det gjordes 57 stora investeringar i Sverige av internationella företag förra året. Om vi tittar djupare på vilka områden de här företagen har investerat i kan vi nog vara ganska säkra på att det inte är så jättemånga just inom gruv- och mineralindustrin, för hela den här diskussionen har skapat en osäkerhet för branschen.
Nu handlar det om väldigt mycket pengar. Det handlar också om orter där man annars inte har så oerhört många industrier och stora arbetsplatser. Det handlar om arbetstillfällen, som vi alla borde vara ganska måna om, speciellt ute i landsbygdsorter. Och gruvorna ligger där de ligger. Vi kan inte flytta dem. Vi kan inte säga: Men det är lämpligare någon annanstans; om de bara hade legat där hade det varit helt okej. Geologi funkar inte så. Mineralerna är där de är.
Som jag sagt förut blir det en otrolig dubbelmoral när den ena handen subventionerar elcyklar och vill ha elbilar - vill ha allting drivet med el - medan den andra handen vill förbjuda inte bara brytningen av metaller och mineraler utan också själva prospekteringen. I det fallet vill jag kasta ut denna fråga till dessa partier: Hur värderar ni svensk gruvnäring, som har funnits i århundraden? Hur värderar ni den här industrin om man jämför med, som min kollega från Moderaterna gjorde, att vi även fortsättningsvis skulle ta emot och använda mineraler och metaller som har brutits i Kongo i hemska gruvor och dessutom med barnarbetare? Det är ett samhälle som man knappt tror finns. I stället skulle vi kunna ha en god utvinning i Sverige som dessutom ger arbetstillfällen här.
Vi ska också komma ihåg att det är en högteknologisk industri. Ska vi fortsätta att vara en framgångsrik gruvnation måste vi förstå sambandet mellan det vi använder varje dag och hur det utvinns. Annars kommer vi aldrig att nå målet ett cirkulärt samhälle.
(Applåder)