Herr talman! Ibland blir jag otålig, och jag kan känna mig frustrerad. Vem ska ta ansvar för vad?
När det gäller historien med belgisk blå har man i Sverige gjort en branschorganisationens överenskommelse. Man får nämligen inte göra på något annat sätt enligt EU:s regler, säger man. Överenskommelsen fungerar inte. Vi vågar inte vara olydiga mot EU för då får vi inte sitta med vid bordet och samarbeta. Det har vi hört i många andra sammanhang. Det kan möjligtvis vara så i den här frågan.
Då ska konsumenterna ta sitt ansvar. Självklart har konsumenterna ett ansvar, men vi måste ge dem verktygen. Vi måste se till att det finns en ursprungsmärkning bland annat. Det är sådant som vi har drivit men inte känner att det finns ett fullt stöd för från allianssidan.
Vi måste sätta ned foten och dela upp ansvaret och inte bara säga att olika parter har ansvar här och där och bolla över det till Europa, världen eller konsumenterna.
Vi är politiker för att vi ska sätta ramar och ta ansvar.
Det skulle vara roligt att utveckla den här diskussionen. Vad kan vi göra egentligen? Någonting mer kan vi göra. Det är jag övertygad om. Ska vi åka till EU och ställa krav?
I annat fall ska vi ge konsumenterna den makt som de har rätt att få.