Fru talman! Per Bill har frågat om jag avser att
vidta åtgärder så att enhetsportot för enstycksförsän-
delser kan sänkas till en europeisk normalnivå i stället
för att övervinsterna används till att finansiera kring-
verksamheter som går med förlust.
Innan jag svarar på Per Bills direkta fråga angåen-
de portonivån vill jag kommentera Per Bills övriga
uppgifter i interpellationen.
Som Per Bill säger växer konkurrensen, och bero-
ende på hur man definierar tjänster och marknader får
man olika procentsatser på hur stora marknadsandelar
Posten har. På den totala brevvolymen har Posten
ca 97 %. Det är dock viktigt att i detta sammanghang
klargöra att den verkliga konkurrensen inte kommer
från befordran av fysiska meddelanden utan från
elektroniska substitut, dvs. fax, e-post, Internet m.m.
Användningen av de alternativa tjänsterna växer
mycket snabbt i dag och i dessa ligger den verkliga
konkurrensen.
Vad beträffar påståendet om "ojusta konkur-
rensmetoder" finner jag inte att den beskrivning som
ges av Per Bill och andra ger en rättvis bild av hur
Posten har agerat i konkurrensfrågor. På en nyligen
avreglerad marknad och med en ny konkurrenslag
finns det givetvis en viss osäkerhet om hur den domi-
nerande aktören kan agera. Posten har också vid ett
flertal tillfällen initierat ärenden hos Konkurrensver-
ket för att få klarhet. När Konkurrensverket därefter
lämnat besked har det av Per Bill och andra tolkats
som att Posten "fällts för ojusta konkurrensmetoder".
När Konkurrensverket i sådana eller andra fall medde-
lat beslut som gått Posten emot har Posten följt dessa
beslut. Konkurrensverkets beslut har hittills inte varit
av den karaktären att det funnits anledning för mig att
agera. Frågorna har varit sådana som det ankommit på
Posten AB:s styrelse att hantera.
De förändringar som Posten gjort genom sin nya
prisstruktur innebär att Affärsområde Brev allokerar
kostnaderna till rätt kundkategori och tjänst eller
produkt inom affärsområdet. Kostnaden för hanteran-
det av enstycksförsändelser är högre än kostnaden för
företagspost. Om man tar hänsyn till att brev som
privatpersoner skickar endast utgör ca 10 % av den
totala brevvolymen inser man att det inte handlar om
någon subvention av företagsbreven. Snarare handlar
det om att minska subventionen åt andra hållet. De
vinster Per Bill talar om går alltså inte till att finansie-
ra andra verksamhetsområden inom Posten, utan det
är fråga om att få en mer korrekt kostnadsstruktur.
Beträffande portot för enstycksförsändelser känner
Per Bill väl till att regeringen i propositionen
1997/98:127 Statens ansvar på postområdet, upp-
märksammat och analyserat 1997 års portohöjning. I
propositionen föreslås kostnadsbaserade taxor, lika
behandling av alla kunder samt separat kostnadsre-
dovisning för den samhällsomfattande posttjänsten i
enlighet med EG:s postdirektiv. Dessa krav har rege-
ringen emellertid inte ansett vara tillräckliga för att
skydda postkunderna från alltför höga portokostnader
och har därför föreslagit att de bör kompletteras med
någon form av prisreglering. Nuvarande pristak åter-
speglar inte postlagens krav på enhetliga och rimliga
priser åt alla, utan inriktas på en mycket smalare
skyddsgrupp - "privatpersoner".
Regeringen har därför föreslagit att prisreglering-
en skall reformeras och att EG-direktivets krav på
rimliga priser kompletteras med att regeringen be-
myndigas föreskriva att priser för tjänster som ingår i
postverksamhet inte får överstiga vissa nivåer. Däri-
genom kan regeringen föreskriva att normalportot för
brev inte får höjas mer än den allmänna prisutveck-
lingen. Utöver denna begränsning från statens sida är
det efter avregleringen och bolagiseringen Posten
själv som sätter sina priser.
Slutligen frågan om det europeiska normalportot.
Vid en jämförelse mellan europeiska porton är det
viktigt att understryka att Sverige och Finland är de
enda länder som har infört moms på sina posttjänster.
För Sveriges del innebär det att vårt porto utan moms
i dag ligger på 4 kr. Vid en jämförelse av normalpor-
tot exklusive moms med övriga länder inom EU har
Sverige det fjärde högsta portot efter Tyskland, Ös-
terrike och Danmark.
Efter det att EG:s postdirektiv antogs i december
1997 har arbetet med att se över frågan om moms på
posttjänster åter tagit fart internationellt. I takt med att
postmarknaden avregleras och övriga europeiska
länder inför moms på sina posttjänster kommer
prisskillnaderna att förändras.
Mot bakgrund av vad jag just beskrivit - dels att
regeringen kommer att föreslå ett pristak som skall
förhindra höga normalportohöjningar, dels det pågå-
ende arbetet inom EU om moms på posttjänster -
finner jag ingen anledning att i dag vidta ytterligare
åtgärder.