Herr talman! Annika Lillemets har ställt följande frågor till mig.
Vad jag avser att göra för att garantera att det finns en långsiktig plan för reinvesteringar i spårväxlar, utformad så att underhållsskulden vad gäller spårväxlar verkligen tas i kapp på sju till tio år.
Vad jag avser att göra för att försäkra att kapacitetstilldelningen på järnvägen som helhet ska syfta till att garantera det mest samhällseffektiva resultatet.
Vad jag avser att göra för att Trafikverket ska få tillräckligt med resurser för att täppa till det uppdämda behovet av reinvesteringar av spårväxlar.
Låt mig först säga att det är glädjande att Annika Lillemets delar regeringens uppfattning om att det krävs kraftfulla reinvesteringar för att möta underhållsbehovet på järnvägen. För att upprätthålla god kapacitet och hög tillförlitlighet i transportsystemet måste drift och underhåll av befintlig infrastruktur ges hög prioritet.
Regeringens kommande fastställelse av den nationella planen för transportsystemet 2014-2025 möter de underhållsbehov som finns på järnvägen. Detta ger Trafikverket resurser för en kraftfull upprustning av bland annat kontaktledningar, spårväxlar och spår, vilket förbättrar järnvägens punktlighet och förmåga att hantera störningar. Det leder också till att fokus successivt kan flyttas från avhjälpande till förebyggande underhåll.
Något som jag dock ställer mig frågande till är hur Miljöpartiet, som driver frågan om förstatligande av verksamheten för drift och underhåll av järnvägen, tror att en tidsödande omorganisation bidrar till att minska det uppdämda underhållsbehovet. Min uppfattning är att den i stället tar kraft från själva drift- och underhållsarbetet.
Kapacitetstilldelningen är en viktig process för järnvägstrafiken och ska utgå från samhällsekonomiska bedömningar. Regeringen har på flera sätt tagit initiativ som bidrar till att utveckla metodiken för kapacitetstilldelningen i syfte att uppnå dels ökad transparens, dels ett effektivt utnyttjande av spåren.
I januari 2011 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda hur banavgifter kan fungera som ett styrmedel på det statliga järnvägsnätet. Uppdraget slutredovisas i maj 2014.
Regeringen tillsatte i maj 2013 en utredning om järnvägens organisation. I sitt delbetänkande redogör utredningen för potentiella förbättringsområden varav ett är kapacitetstilldelningsprocessen. Det andra steget i den kommande utredningen kommer att preciseras genom tilläggdirektiv.
Alliansregeringen genomför den största satsningen någonsin på järnvägsunderhåll i Sverige för att återta robustheten och förtroendet för järnvägen. Med en total budgetram på 86 miljarder kronor fram till 2025 innebär det en fördubbling jämfört med 2006 då Socialdemokraterna, med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, styrde Sverige. Utöver anslagen disponerar även Trafikverket över de intäkter som banavgifterna ger och som oavkortat går till att underhålla järnvägen.
Med den historiska satsning som regeringen nu gör på drift och underhåll av järnvägen får Trafikverket rätt förutsättningar för att hantera de underhållsbehov som finns på järnvägen samt de störningar som de orsakar.